Under en lång rad av år har elförbrukningen legat stabil i Sverige. Men nu räknar Svenska kraftnät i en ny rapport att elförbrukningen börjar skjuta fart. Framför allt på grund av nya industrietableringar och nya serverhallar.
En av Sveriges huvudstrategier för att minska utsläppen av växthusgaser är att ersätta fossila bränslen – i framför allt olika industriprocesser, uppvärmning och transporter – med fossilfri elproduktion. Men detta skifte har låtit vänta på sig, fram tills nu. Det visar rapporten Kortsiktig marknadsanalys, KMA 2021, för åren 2022-2026.
– Under denna period räknar vi med att elförbrukningen ökar från 142 TWh till 157 TWh i vårt huvudscenario. Men om vi tillsammans med andra intressenter lyckas korta ledtiderna för att bygga ledningar och stationer stiger elförbrukningen 2026 med ytterligare 5 TWh, säger Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys, Svenska kraftnät.
I norra Sverige står nämligen ett antal stora industrietableringar redo att i slutet av analysperioden öka sina effektuttag. Efterfrågan finns således. Svenska kraftnät har bland annat ansökt hos regeringen om godkännande av ett investeringspaket på 8,4 miljarder för att möta effektbehovet. Totalt planerar Svenska kraftnät för investeringar på cirka 100 miljarder kronor under 2022–2031.
Trots den kraftigt ökade elförbrukningen fortsätter Sverige att vara en stor nettoexportör av el. Energibalansen – skillnaden mellan produktion och förbrukning – uppskattas till cirka 30 TWh årligen. Det möjliggörs av en omfattande utbyggnad av vindkraften. Övriga kraftslag förändras lite under perioden.
När det gäller effekttillräcklighet – att behovet av effekt tillgodoses vid varje tillfälle – pekar rapporten på den osäkerhet som finns huruvida Sverige får upphandla ny effektreserv efter att avtalet med Karlhamnsverket löper ut senvintern 2025.
– Elmarknadslagstiftningen från 2019 kräver att Sverige ska kunna påvisa, utifrån en ny metod, att en genomsnittlig årlig effektbrist pågår under en viss tidsperiod för att få bibehålla effektreserv. Våra beräkningar visar att så inte blir fallet, trots att vi ser att importbehovet under ansträngda timmar ökar och att möjligheterna till import kan vara begränsade, säger Mattias Jonsson.
Elpriserna i Sverige och i våra grannländer har i ett historiskt perspektiv varit mycket höga sedan hösten 2021. Här har framför allt höga priser på bränsle, som olja, kol och gas, samt utsläppsrätter på kontinenten drivit upp priserna. Därtill har priserna inom Sverige varierat mycket. Uttryckt i årsmedelspris sker en minskning under hela analysperioden i elområde SE3 och SE4 (södra Sverige). Däremot ökar årsmedelpriset i slutet av perioden i elområde SE1 och SE2, norra Sverige, vilket framför allt beror på att efterfrågan från industrins elanvändning ökar kraftigt.