Industriskorstenar - underhållsobjekten som glömts bort

Många gamla tegelskorstenar står fortfarande kvar, antingen på grund av att det kostar för mycket att riva dem eller för att man vill bevara dem. I dessa skorstenar är murbruket ofta helt borta och stenarna ligger bara löst. Foto: Pixbay

Text: Alarik Haglund

Trots att många industriskorstenar idag är så gamla att de börjar bli uttjänta är de som äger de anläggningar där skorstenarna finns sällan medvetna om hur illa ställt det egentligen är med skorstenarna och de olyckor som detta kan leda till om man inte gör någonting åt det. De flesta känner inte heller till att man som ägare är juridiskt ansvarig om någonting skulle hända.

Merparten av dagens industriskorstenar är gjorda av stål, men det förekommer också gott om betongskorstenar och det fi nns även en del äldre skorstenar av tegel kvar. Alla skorstenar, oavsett om de är gjorda av tegel, betong eller stål, bryts emellertid ner med tiden. Det fi nns också många svaga punkter som kan göra att förloppet påskyndas och andra omständigheter, som byte till ett nytt bränsle, som kan påverka skorstenarna negativt. Det innebär att många av de tusentals industriskorstenar som fi nns runtom i Sverige börjar bli uttjänta. Om man bara förstår problematiken fi nns det emellertid lösningar på problemet.

 

bild
Efter att ha stått och rostat i många år kan godset i den bärande manteln på en stålskorsten vara mycket tunt. Skorstenen riskerar då att vika sig om den till exempel utsätts för en storm. Foto: Skorstensspecialisten

 

Allvarlig gråzon

Stefan Lindberg, som sedan 1973 drivit företaget Skorstensspecialisten, berättar att det han framförallt refl ekterat över under sina många år i branschen är att kunskapen om skorstenar generellt sett är väldigt dålig och att det inte fi nns något statligt verk eller någon myndighet som ansvarar för att skorstenarna sköts om.

– Det faller lite mellan stolarna. En del skorstenar har stått i 25 eller 35 år utan underhåll och när vi kommer till industrier, vare sig det är Volvo, Astra Zeneca eller Fortifikationsförvaltningen, är skorstenarna i skrämmande dåligt skick, säger Stefan Lindberg och tillägger att det till och med på kärnkraftverk, där säkerheten för övrigt är mycket hög, finns skorstenar som är i så dåligt skick att det går att sticka bilnyckeln rakt igenom plåten.

Han ser det som en mycket allvarlig gråzon och menar att det är så illa att många inte tänker på skorstenarna överhuvudtaget förrän det går så långt att de rasar.

– Det är ingen som bryr sig om drift och underhåll av skorstenarna eftersom man inte har någon kunskap om det och när det händer något så tittar alla på varandra och tror att det är någon annans ansvarsområde, kommenterar Stefan Lindberg.

 

bild
Enligt Stefan Lindberg, som sedan 1973 drivit företaget Skorstensspecialisten, är många industriskorstenar idag så gamla att de börjar bli uttjänta, samtidigt som de som äger de anläggningar där skorstenarna fi nns har mycket dålig kunskap om skorstenarna. Foto: Skorstensspecialisten

 

Han påpekar också att det är många som inte inser att det är ägaren till fastigheten som är juridiskt ansvarig om en skorsten skulle ramla ner och träffa en annan byggnad eller en människa som kommer i vägen.

– Det kan bli fråga om vållande till annans kroppsskada eller vållande till annans död, understryker Stefan Lindberg.

 

bild
Det går ofta att förlänga livslängden hos en stålskorsten genom att korrigera godstjockleken i manteln, bygga en gördel runt den nedre delen av skorstenen eller rostskyddsbehandla skorstenen, som man gjorde med 29 skorstenar hos Astra Zeneca R&D i Mölndal. Tack vare att man använde ett aluminiumfärgat rostskyddsmedel hjälpte det dessutom skorstenarna att smälta in i arkitekturen. Foto: Skorstensspecialisten

 

Manteln blir lövtunn

Stålskorstenar har en bärande mantel, som trots att den vanligtvis består av rosttrögtcortenstål till slut blir lövtunn efter att ha stått och rostat kontinuerligt år ut och år in.

– När vi frågar är det ingen som funderat på vad det är som ligger nere i botten av skorstenen och som skottas ut varje gång luckorna öppnas, men det är rester från själva skorstensmanteln som blir tunnare och tunnare, berättar Stefan Lindberg och tillägger att det om det sedan kommer en storm resulterar i att skorstenarna viker sig.

Han pekar också ut att det finns många ömma punkter i skorstenarna som är extra utsatta och som ägarna inte är medvetna om. Till exempel går många skorstenar genom en lagerbyggnad eller produktionshall. Där de bryter igenom taket utsätts de då för både kyla och värme och om det inte finns korrekt avrinning av vatten kan det stå vatten som gör att skorstenen rostar sönder i gränsen mellan insidan och utsidan av byggnaden.

– Någonting annat man glömmer bort att kontrollera är avrinningen från toppen på skorstenen. Det kan bildas så mycket rost att dräneringarna i skorstenstoppen blir igensatta och hela mantelns överdel fylls med korrosivt vatten som blir stående och aldrig dräneras bort, säger Stefan Lindberg.

Han beskriver att vattnet då rinner över kanten på skorstenen och följer vindavvisarna utanpå skorstenen neråt tills de slutar och att det där rostar rakt igenom manteln.

 

bild
Efter att en 35 meter hög skorsten gick av på mitten och ramlade ner byttes två skorstenar ut hos Volvo Personvagnar i Torslanda. Sedan dess har medel avsatts för underhåll av skorstenarna. Foto: Skorstensspecialisten

 

Går att förlänga livslängden

För att hålla koll på hur mycket en stålskorsten rostat sönder och hur mycket som fi nns kvar av den bärande manteln talar Stefan Lindberg om att man måste göra ultraljudsmätningar av mantelns hela längd på alla fyra sidor.

– När man mätt godstjockleken för hela längden gör man en hållfastighetsberäkning och en åtgärdspresentation, som talar om var som måste åtgärdas för att man ska vara säker på att skorstenen inte ska ramla ner om det till exempel kommer en storm som Gudrun, säger Stefan Lindberg.

Han beskriver också att det är viktigt att göra en beräkning av hur mycket en skorsten rört sig i sidled under sin livslängd.

– En skorsten kan ha svängt så mycket under 30 år att den är helt utmattad i godset, förklarar Stefan Lindberg.

Om en skorsten är riktigt dålig måste den bytas ut helt, men i många fall menar han att det går att förlänga livslängden genom att korrigera godstjockleken i manteln eller bygga en gördel runt den nedre delen av skorstenen.

En annan underhållsåtgärd som kan vidtas är rostskyddsbehandling och han berättar att de på Skorstensspecialisten använder sig av en metod som gör det möjligt att rostskyddsbehandla stålskorstenar både invändigt och utvändigt, samtidigt som den gör skorstenarna mer estetiskt tilltalande.

– Rostskyddsmedlet är transparent och kan färgas med pigment, till exempel i samma kulör som fasaden på byggnaden. På så vis smälter skorstenarna in i miljön och man lägger inte märke till dem på samma sätt, säger Stefan Lindberg.

 

bild
Högdalenverket är ett av de kraftvärmeverk där el och fjärrvärme produceras med hjälp av avfall. De frätande rökgaser som bildas när avfall används som bränsle kan påverka livslängden hos en anläggnings skorsten. Vid byte till bränsleslag som innehåller mycket vatten kan det även bildas kondens i rökkanalen på grund av att rökgastemperaturen blir för låg. Foto: Hans Ekestang/Stockholm Exergi

Plan för underhåll

Stefan Lindberg understryker också att det är viktigt att ha en plan för skorstenarnas drift och underhåll, vilket det är väldigt få som har.

Som exempel tar han Volvo Personvagnar i Torslanda, där Skorstensspecialisten anlitades efter att en skorsten hade ramlat ner, och Astra Zeneca R&D i Mölndal, där de efter en konditionsbedömning av anläggningens skorstenar renoverade 29 stycken 32 meter höga cortenskorstenar under fl era års tid. För att öka livslängden behandlades skorstenarna bland annat med aluminiumfärgat rostskyddsmedel som smälte in i arkitekturen.

– Nu vet man statusen på skorstenarna och vet hur länge till de håller. Då har man någonting att gå på så att man kan avsätta medel för sådant som behöver göras om 10 eller kanske 15 år. Innan visste man ingenting om skorstenarna. Man trodde mer eller mindre att de skulle vara för evigt och man hade inte avsatt någonting för underhåll, säger Stefan Lindberg.

 

bild
Foto: Skorstensspecialisten

 

Tegel- och betongskorstenar

Även om de delvis utrangerats berättar Stefan Lindberg att en del gamla tegelskorstenar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fortfarande står kvar, antingen på grund av att det kostar för mycket att riva dem eller för att man vill bevara dem. I dessa skorstenar menar han att murbruket ofta är helt borta och att stenarna bara ligger löst.

– Det står många tegelskorstenar ute i landet som behöver rivas, säger Stefan Lindberg, men tillägger att det när det gäller till exempel museala skorstenar går att komplettera dem med en ny konstruktion invändigt för att inte skada yttermanteln.

I betongskorstenar förklarar Stefan Lindberg att det är viktigt att det inte kommer in vatten innanför betongen och gör att den spricker upp och blottlägger armeringen.

– Ofta armerar man betongskorstenar med vanligt armeringsstål och inte rostfria armeringsmattor, betonar Stefan Lindberg. Han påpekar också att det finns ett annat problem eftersom rökkanalerna inuti manteln görs av cortenstål och därför precis som stålskorstenar till slut blir lövtunna och faller ihop.

– På ett ställe dit vi kom hade den övre delen på sex eller sju meter kollapsat och hela produktionen hade stoppats eftersom alla rökgaser gick rakt in i industrilokalerna. Vi skar då av den övre delen, byggde styvningar inuti skorstenen och sänkte ner en ny rökkanal i manteln med hjälp av helikopter, beskriver Stefan Lindberg.

Bränslet påverkar livslängden

Med tanke på att många idag byter till nya bränslen i sina anläggningar är det dessutom viktigt att tänka på att det bränsle som eldas i stor utsträckning påverkar livslängden hos en skorsten. Vissa bränslen, som avfall, ger till exempel mycket frätande rökgas.

Stefan Lindberg förklarar också att ett vanligt problem är att det bildas kondens i rökkanalen på grund av att rökgastemperaturen blir för låg.

– Konstruktionen kanske byggdes i ett helt annat skede när man körde med tjockolja och man hade förvärmning. Om man då byter till ett annat bränsleslag som till exempel innehåller mycket vatten får man lägre rökgastemperaturer. Det leder till att man får daggpunkten inne i rökkanalen, vilket innebär att det bildas kondens i rökkanalen som gör att den alltid är blöt, förklarar Stefan Lindberg.