Svårt att implementera cirkulära affärsmodeller i industrin

Tomas Bergman och Johan Baggström. Foto: LTU

Sveriges klimatmål är att inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att nå det målet måste svensk industri ställa om genom att utveckla cirkulära affärsmodeller. I en artikel i tidskriften MIT Sloan Management Review redovisar två forskare i Entreprenörskap och innovation vilka problem som finns på vägen och hur dessa kan övervinnas.

 

– Industrin står idag för cirka 30 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Det finns ett starkt politiskt tryck på att företagen ska ta sitt klimatansvar. Genom att ställa om från linjära affärsmodeller till cirkulära kan industrin sänka sina utsläpp och ta sig an hållbarhetsfrågan i praktiken, säger Johan Frishammar, som har genomfört studien tillsammans med Vinit Parida, i ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet.

 

En cirkulär affärsmodell innebär, till skillnad från en linjär, att ansvaret för produkten stannar kvar hos tillverkaren under en längre tid av dess livscykel. När det tillverkande företaget tar livscykelansvar för drift, underhåll och återanvändning skapas incitament att bygga in miljömässigt och ekonomiskt effektiva lösningar som maximerar produktens livslängd och minimerar energianvändning, resursutnyttjande och transportkostnader.

 

Johan Frishammar och Vinit Parida, båda professorer i entreprenörskap och innovation, har studerat omställningen till cirkulär ekonomi i ett tiotal branscher. Det empiriska materialet består av ett hundratal intervjuer med både ledare och ingenjörer i ett tiotal ledande svenska företag samt deras samarbetspartner (underleverantörer, kunder, och så vidare.).

 

Utifrån sina analyser av materialet identifierar de två typer av bias som utgör ett hinder för omställningen. Dels tenderar företag att utgå för mycket från sig själva och för lite från behoven hos sina partner. Därtill finns en stark tendens att övervärdera de egna resurserna och förmågorna och undervärdera de bidrag som andra aktörer kan göra. Detta leder ofta till svårigheter med att designa och implementera cirkulära affärsmodeller.

 

I artikeln listas fyra centrala utmaningar för omställning samt handgripliga råd för hur dessa utmaningar ska tacklas. För det första bör ett stort tillverkande företag utforma sin affärsstrategi i nära samarbete med sina partner i en miljö där alla aktörers incitament samordnas. Det är först när alla partner drar åt samma håll som en cirkulär affärsmodell kan fungera.

 

För det andra underskattade företagen sitt behov av att samarbeta med nya typer av aktörer. Företagen måste söka sig utanför sin traditionella värdekedja, exempelvis med olika leverantörer av digitala plattformar, företag nischande mot återvinning och återbruk, och sådana som erbjuder komplementära tjänster.

För det tredje måste det ske ett mentalt paradigmskifte i synen på affärsrelationer. 

Slutligen måste relationen formaliseras över tid genom avtal om återkommande driftunderhåll, uppgraderingar, tilläggstjänster. Värdet för kunden ligger i själva användandet av tjänsten snarare än i köpet och detta kräver långsiktiga relationer och kontrakt som ofta löper under många år, enligt forskarna.

”The Four Fatal Mistakes Holding Back Circular Business Models” är publicerad i MIT Sloan Management Review som ges ut av MIT.