En ny rapport från Sweco beskriver framstegen för den europeiska industrin i arbetet med att uppnå nettonollutsläpp i hela förädlingsprocessen.
”Stålindustrin går i täten, med Sverige som ett ledande exempel, följt av cementindustrin. Även kemikalieindustrin och transportbranschen är på väg mot nettonollutsläpp”, kan man läsa i rapporten.
Rapporten lyfter dels hur faktorer som geopolitik, regelverk och teknisk utveckling driver denna omställning, dels möjligheter och risker att beakta när ny teknik som vätgas, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och elektrobränsle testas i industriell skala.
Industrisektorn står för 25–30 procent av de totala globala koldioxidutsläppen, och nu svarar företag och länder på behovet av omställning med kraftfulla investeringar. Efterfrågan på industriprodukter förväntas öka väsentligt över de kommande 30 åren – stål med 30 procent, cement och ammoniak med 40 procent, och aluminium med 80 procent, enligt rapporten.
Svenska företag som exempelvis LKAB/Hybrit lyfts fram som pionjärer i användningen av vätgas för att minska koldioxidutsläpp. Vidare är Sverige hem för Europas största elektrobränsleanläggning i Örnsköldsvik, en av världens första anläggningar för produktion av e-metanol.
– Det finns flera skäl till att detta sker just nu, såsom högre priser på koldioxidutsläpp, nya investeringar, regler, EU:s förordning om nettonollindustri och en högre efterfrågan på hållbara produkter från slutkunderna. Med tanke på det geopolitiska läget är det viktigt att Europa och Sverige har inhemsk förädling, säger Fredrik Axby, tf divisionschef för Energy & Industry i Sweco Sverige.
Swecos analys bygger på databasen för Leadership Group for Industry Transition (LeadIT).
I Sverige pågår flera fullskaliga projekt för produktion av grönt stål, och ett projekt för grön cement, där cementtillverkare redan producerar med 40 procent lägre klimatpåverkan än genomsnittet.
Totalt genomförs 95 procent av alla fullskaliga cementprojekt och 61 procent av alla projekt för fossilfritt stål i Europa.
– Det handlar inte enbart om miljömässig hållbarhet, utan också om ekonomisk och operativ hållbarhet. Förr exporterade vi råmalm på grund av de höga kostnaderna för ståltillverkning i Sverige. Tack vare tekniska framsteg och automatisering kan vi nu hantera hela produktionskedjan inom landet, vilket ger oss en strategisk fördel för att möta den ökade efterfrågan på hållbart producerade material, säger Fredrik Axby.