OECD:s chefsekonom Catherine Mann pekar ut Sveriges fastighets- och bostadsmarknad som väldigt sårbar. Låga räntor under flera år har kraftigt ökat efterfrågan på fastigheter och bidragit till en motsvarande höjning av priserna även i stora delar av Europa.
Priserna har nått riskabla nivåer på bostadsmarknaderna i flera avancerade ekonomier, säger Catherine Mann, chefsekonom på tankesmedjan OECD till the Telegraph. Hon pekar speciellt ut Sverige, Kanada och Nya Zealand bland de länder som har väldigt höga fastighetspriser, vilket ”inte är förenligt med en stabil bostadsmarknad”, skriver The Telegraph.
OECD:s globala översikt visar att i Kanada har de genomsnittliga fastighetspriserna mer än fördubblats sedan år 2000 och i Sverige har fastighetspriser ökat med 124 procent sedan 2002, Nya Zeelands har gått upp med 142 procent och Kanadas med 100 procent.
- Flera länder, som kännetecknas av kraftiga prisuppgångar har infört större handpenning och lånetak och riskerar därigenom en bostadskrasch när hushållens köpkraft sjunker, betonar Catherine Mann.
Bräckliga fastighetsmarknader har genererats i åtta länder, som också blev varnade av Europeiska centralbankens systemrisknämnd i november 2016.
Även OECD slog nyligen larm om globala fastighetspriser och varnade att en stor korrigering kan vara på väg. ”Isen börjar bli tunn under skridskorna”, som OECD:s chefsekonom uttryckte sig enligt The Telegraph.
Enligt Barclays kreditanalytiker, kommer trycket på marknaden att intensifieras under 2017 på grund av att åtgärder är inriktade på bankernas utlåningspraxis snarare än på centralbankens ränta. Detta kan göra bankerna mer utsatta för en justering vid någon tidpunkt i framtiden. Enligt Barclays kommer obalanserna i EU: s bostadsmarknader sannolikt att fortsätta under 2017.
- Obalansen kan öka riskerna, men så länge som räntorna förblir låga, är det föga troligt att det blir någon större försämring enligt vår mening, meddelar Barclays.
Europeiska systemrisknämndens rankingsystem placerar Sveriges fastighetsmarknad på den högsta risknivån med 2,2, medan Storbritannien kommer på tredje plats med 1,7. Rangordningen baseras på tillgångspriser, bankernas risktagande och graden av inhemska finansiella regulatorernas insyn. De länder som fått varningar från europeiska systemrisknämnden (ESRB) är Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Storbritannien.
