Genom att jämföra olika processer i industrin kan både företag och myndigheter öka kunskapen om möjliga energibesparingar. Potentialen är mycket stor för minskad energianvändning och, i förlängningen, lägre klimatpåverkan. Det visar en ny avhandling vid LiU.
Ett problem vid energibesparingar är bristen på kunskap om energianvändningen vid olika processer. I dag finns kunskap om energianvändningen i olika sektorer/ branscher och på anläggningsnivå, men inte när det gäller processer eller för den delen enskilda maskiner. Resultatet blir att det är svårt att jämföra olika verksamheter och bedöma potentialen för olika energibesparingar.
I avhandlingen Enabling industrial energy benchmarking: Process-level energy end-use, key performance indicators, and efficiency potential försöker Elias Andersson lösa just det problemet.
I avhandlingen undersöks främst företag i trävaruindustrin respektive pappers- och massaindustrin, men metoden kan tillämpas också i annan tillverkningsindustri.
- Vi behöver mer detaljerad information om energianvändningen för olika processer. Har vi inte det kan varken företag, politiker eller myndigheter bedöma potentialen för olika åtgärder och hur kostnadseffektiva de är. I värsta fall riktar man in sig på fel saker, säger Elias Andersson.
För träindustrin definieras i avhandlingen tio olika produktionsprocesser som till exempel torkning av virke, sågning av timmer samt olika typer av vidareförädling av timmer. I pappers- och massaindustrin är antalet processer större. I nästa steg har Elias Andersson sedan kopplat dessa processer till olika energinyckeltal.
Sådana nyckeltal kan i de enklaste fallen vara energianvändning per antal, vikt eller volym. Det kan också vara energi per avdunstat kilo vatten i virket, till exempel vid torkning av trä.
- Då tar man hänsyn till att mängden fukt varierar i olika träslag. Just hänsynen till olika råvaror och kvaliteter är en svårighet med den här typen av nyckeltal, säger Elias Andersson.
– Utan detaljerad information på processnivå inriktas besparingsåtgärder ofta på den verksamhet som helt enkelt kräver mest energi. Så är ofta fallet i dag. I trävaruindustrin är det typiskt sett torkugnarna för torkning av trätimmer, i massaindustrin olika processer för att återvinna kemikalier.
I avhandlingen finns indikationer på att andra processer kan ha betydligt större potential. Det gäller till exempel trävaruindustrins processventilation, utsuget av träflis på sågverken.
- Jag vill inte säga att företagen gör fel saker i dag, men det är inte säkert att de gör det som är allra bäst. Med den här kunskapen ökar möjligheten att åtgärderna blir så kostnadseffektiva som möjligt, säger Elias Andersson.
Information är en viktig drivkraft till energibesparingar, men inte den enda. Andra faktorer är resurser, pengar, krav från myndigheter och kunder. Företagets egen inställning och engagemang spelar naturligtvis också stor roll.
- Det är svårt att jämföra olika faktorer, men kunskap är definitivt en sådan, säger Elias Andersson.
I avhandlingen bedöms de möjliga energibesparingarna som mycket stora, bara i trävaruindustrin till 1100 GWh om året (13–14 procent av branschens totala förbrukning). Omvandlat till klimatpåverkan innebär det mellan 150 000 och 370 000 ton lägre koldioxidutsläpp per år.
Ytterligare en fråga är hur energinyckeltalen, när de väl definierats, på bästa sätt kan införas. I avhandlingen föreslås en särskild metod för implementering i pappers- och massaindustrin. I den betonas vikten av kontinuerlig uppföljning, visualisering och revidering av nyckeltalen.