Skärblacka bruk: 900 miljoner kronor senare

Utsikt över Skärblacka bruk mot sedeminteringsbassängerna och vedgården. Foto: Simon Matthis
Utsikt över Skärblacka bruk mot sedeminteringsbassängerna och vedgården. Foto: Simon Matthis
Kristian Lundberg, chef för investeringsprojektet Recovery 2012. Foto: Simon Matthis
Kristian Lundberg, chef för investeringsprojektet Recovery 2012. Foto: Simon Matthis
En lite udda silhuett av Skärblacka bruk med två skorstenar. Betongskorstenen till vänster i bilden kommer att rivas när stålskorstenen tas i drift . Foto: Simon Matthis
En lite udda silhuett av Skärblacka bruk med två skorstenar. Betongskorstenen till vänster i bilden kommer att rivas när stålskorstenen tas i drift . Foto: Simon Matthis

Snart är de omfattande investeringarna i Billeruds Skärblacka bruk i mål. Då kommer bland annat en ny indunstningsanläggning, en ombyggd sodapanna och en uppgraderad rökgasrening att tas i drift. Investeringspaketet värt 900 miljoner kronor, utspridda på tre år, är framför allt en stor miljö- och energieffektiveringssatsning.

Det har gått nästan ett år sedan Nordisk Papper & Massa senast besökte Skärblacka bruk utanför Norrköping. Då rådde full aktivitetet på bruket, bland annat med att bygga om de befintliga elfiltren. Två ombyggda och ett nytt elfilter kommer att effektivisera rökgasreningen och generera mer sodapannestoft, som ingår i brukets kemikaliekretslopp.

Arbetet med elfiltren blev klart tidigare i år och enligt Kristian Lundberg, chef för investeringsprojektet som går under namnet Recovery 2012, är reningskapaciteten väldigt god. Huruvida bruket uppfyller gränsvärden för utsläpp av föroreningar till luften är en senare fråga.

– Gränsvärdena för utsläppen bestäms i efterhand, säger Kristian Lundberg.

 

Nya skorstenen
Den mest påfallande skillnaden jämfört med för ett år sedan är att Skärblacka bruk fått en ny silhuett. Två skorstenar sticker upp mot himlen, en ny 90 meter hög skorsten av stål ska ersätta en befintlig betongskorsten som kommer att rivas. Tydligt är också att Skärblacka fått en ny ägarkonstellation.  I och med sammanslagningen 2012 mellan Billerud och Korsnäs bildades BillerudKorsnäs och det nya namnet gör sig påmint på skyltar på flera ställen.  

Åter till den nya skorstenen som är betydligt smalare än betongskorstenen. Det har att göra med att skrubbern, där rökgaserna först tvättas, var en integrerad del av skorstenen medan den nya skrubbern står som en separat enhet på marken. Just nu pågår en del kanalarbeten för att koppla in den nya skorstenen till sodapannan. Vid sidan av det är det påfallande lugnt på området, inga entreprenadarbeten verkar vara igång. Men skenet bedrar. Arbetet har bara flyttat in i sodapannehuset. Där inne arbetar omkring 200 arbetare från en rad olika länder i skift och dygnet runt med att färdigställa investeringarna i sodapannen.

När sodapannan kör igång inom kort ska den vara inkopplad till den nya skorstenen och skrubbern.

 

Utcheckning
Inför återuppstarten av Skärblacka bruk genomförs en mängd tester av den nya utrustningen under den så kallade ”utcheckningsfasen” som pågår just nu. Ingenting får gå fel vid uppstarten.
– Om vi upptäcker några driftproblem, ja, då är det illa, betonar Kristian Lundberg som ändå inte helt kan utesluta otrevliga överraskningar.

– Men det ska vara så få och små överraskningar som möjligt. När den nya indunstningsanläggningen testades till exempel strulade några flödesmätare, men det påverkade inte helheten. Indunstningen gick fantastiskt bra, säger Kristian Lundberg.

När bruket står stilla passar man på att utbilda den ordinarie personalen, som också får i uppgift med att underhålla byggnaderna och närmiljön.

 

Indunstningen
Den nya indunstningsanläggningen byggdes klar i maj i år. Den består av sju effekter samlade i en och samma byggnad i stället för den tidigare indunstningen, som bestod av tre separata anläggningar utspridda på bruket. Fler effekter ger bättre energieffektivisering genom att det möjliggör lägre ångförbrukning.

– Den energibesparingspotential vi vill ha vet vi att vi kommer vi att få, även om vi ännu inte sett indunstningens fulla potential, säger Kristian Lundberg.

Enligt Kristian Lundberg går utvecklingen generellt sett mot att indunstningsanläggningarna får allt fler effekter, eftersom det möjliggör en effektivare hantering av ångan. Sju effekter har blivit den nya standardlösningen och det finns även bruk som installerar åtta effekter, enligt Kristian Lundberg.

Indunstningsanläggningen är inrymd i en så kallad ”lågbyggnad” (trots allt fyra våningar hög) där effekterna sticker upp 20 meter över taket. Anläggningen är nästan identisk med BillerudKorsnäs indunstningsanläggning i Gävle, säger Kristian Lundberg som också gjort flera studiebesök dit. Likheten beror på att leverantören Metso följt samma koncept när de byggt båda anläggningarna.

Poliseskort
Kostnaden för hela indunstningsanläggningen är ungefär hälften av den totala investeringen.

Var och en av de cylinderformade indunstningseffekterna väger fler hundra ton. Trots det transporteras samtliga sju effekter med en enda båttransport från Kina till Norrköpings hamn.

– Med en speciell kod kunde vi följa transporten på datorn från Shanghais hamn till Norrköping över de sju haven, säger Kristian Lundberg.

Ankomsten av lasten väckte en del uppmärksamhet. Polisen spärrade av delar av vägnätet i Norrköping och med specialtransporter på natten och med poliseskort fraktades indunstningsanläggningen till Skärblacka bruk.

 

Mindre buller
Anläggningen är byggd med den allra senaste tekniken, det märks till exempel när det gäller bullernivåer.

– Här kan man gå utan hörselskydd under drift. Det är så en modern industri ser ut, säger Kristian när han visar runt i indunstningsanläggningen.

Han pekar på ett rör med perforerad plåt som innesluter ett annat rör och förklarar att det fungerar som ljudabsorbent. För att minska ljudnivåerna är vakuumpumparna inrymda i ett eget rum avskilt från resten av anläggningen.

– Den utrustning som inte går att bullerdämpa avskiljer man på det här viset, säger Kristian som besökt fyra andra anläggningar där man på motsvarande sätt placerat vakuumpumparna för sig.

Att indunstningsanläggningen är i teknikens framkant märks även på andra sätt. Bland annat är fler drifter kopplade till frekvensomriktare.

– Frekvensomriktare fungerar som ett gasreglage och reglerar steglöst drifterna. Man gör en energibesparing med dem, säger Kristian.