Statligt Id-fiasko har kostat långt över 50 miljoner
Nu har slutbetänkandet av utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster överlämnats till regeringen. På flera områden efterlyses att staten kliver fram när det gäller digitala grundtjänster som till exempel ett statligt e-id. Ett problem har varit att man i praktiken måste vara bankkund för att få ett elektroniskt-id vilket utesluter stora grupper medborgare.
E-legitimering och e-underskrift är en nödvändig del av samhällets grundläggande digitala infrastruktur, både för offentlig och privat sektor. Men nu ska alltså ett statligt digitalt id-system tas fram i konkurrens med det befintliga Bank-id. Tjänsten som ska regleras i lag skall vara införd 2020.
Det nya digitala legitimationssystemet ska hanteras av E-legitimationsnämnden som är en statlig myndighet som bildades den 1 januari 2011. Under hösten 2018 blir nämndens verksamhet och personal ett kärnområde i en ny myndighet som inrättas för att driva Sveriges förvaltningsövergripande digitalisering.
En inte alltför kvalificerad gissning är att vi i framtiden kommer att få två system, ett för identifikation inom bank och finans, och ett för offentllig verksamhet.
