På fredagen ger Vänersborgs tingsrätt sin dom mot sju personer som åtalats för olika ekonomiska brott inom Saab i Trollhättan före konkursen 2011. Bland de åtalade finns biltillverkarens siste vd och styrelseordförande Victor Muller, och den tidigare vd:n Jan Åke Jonsson.
Alla åtalade nekar helt till brotten. Under rättegången gav de, och deras advokater, bilden av ett man idogt arbetat för Saab Automobiles överlevnad.
Svårt att bevisa
Den beskrivningen motsägs egentligen inte av åklagarna från Ekobrottsmyndigheten (EBM). Med visst undantag för Victor Muller fick ingen av de åtalade någon direkt egen vinning av de misstänkta brotten.
Men frågan är om vissa saker som gjordes var i brott mot lagen.
Det är svårt att bevisa den här typen av brottslighet, säger Marie Karlsson Tuula, professor i civilrätt vid Karlstads universitet, som särskilt studerat företag på obestånd.
Vi har haft andra stora ekobrottsmål på senare tid, som HQ Bank, där det inte gått särskilt väl för Ekobrottsmyndigheten att visa de påstådda gärningarna, tillägger hon.
Hur tänker EBM?
Om Saab-processen slutar med att alla frias, kan det ses som ett nederlag för EBM.
Då blir frågan: Hur tänker EBM strategiskt? säger Tage Alalehto, docent i sociologi vid Umeå universitet, som är inriktad på ekobrott och som har följt rättegången på distans.
Blir det en fällande dom i tingsrätten får man räkna med överklaganden och ny rättegång i hovrätten. Om fredagens dom däremot friar är det inte lika säkert att EBM vill driva saken vidare.
Åklagarna har krävt fängelse för fem av de åtalade. Det längsta straffet, 2–2,5 år, har yrkats för Victor Muller.
