Svensk export av varor och tjänster steg marginellt under det handelspolitiskt turbulenta fjolåret. Jämfört med året före blev det ett exportlyft på 0,9 procent till totalt 1 913 miljarder kronor, enligt en rapport om fjolårets svenska utrikeshandel från Kommerskollegium.
Merparten av exporten, 70 procent, gick till EU:s inre marknad.
Importen lyfte samtidigt med 1,8 procent till 1 719 miljarder kronor.
Lyft för livsmedelshandel
I statistiken syns bland annat ett rejält lyft för svensk livsmedelshandel och ett lyft för både export och import av bilar. Jämfört med året före steg exporten av personbilar med 20 procent i fjol, medan importen steg med 15 procent. När det gäller livsmedel blev det ett exportlyft på 9,6 procent och ett importlyft på 8 procent.
Storbritannien, som under året folkomröstade för att lämna EU, halkade ned till plats sex som svensk exportmarknad med en nedgång för varuexporten till Storbritannien på 15 procent. Både Danmark och Finland tog sig förbi britterna i topplistan över svenska exportmarknader jämfört med året före.
Global handel bromsar
Samtidigt lyfter exporten kraftigt till Kanada, som i höstas fick ett handelsavtal med EU på plats. Bara under fjärde kvartalet lyfte svensk varuexport till Kanada med 39 procent och för helåret blev det en ökning med 14 procent till 10,4 miljarder kronor.
Den svenska handelns utveckling sker mot bakgrund av en fortsatt inbromsning i den globala världshandeln, vars tillväxt beräknats till 1,2 procent 2016.
"Orsakerna till den svagare utvecklingen beror på bland annat på en svagare global importefterfrågan, bland annat från tillväxtekonomierna Kina och Brasilien, fallande oljepriser och valutafluktuationer", skriver Kommerskollegium.
