Tyska lastbilstillverkaren Daimler Truck har beslutat att skjuta upp serieproduktionen av sina GenH2-lastbilar som drivs med flytande vätgas. Produktionsstarten, som tidigare var planerad till år 2027, kommer nu att försenas till tidigt 2030-tal.
Bakgrunden är enligt bolaget en kombination av långsam utbyggnad av vätgasinfrastruktur, osäkerhet kring energipriser, svårigheter att bedöma tillgång till subventioner och olika takt i klimatomställningen mellan länder.
– Detta motiveras av den tröga utbyggnaden av vätgasinfrastrukturen, uppger Daimler i ett uttalande.
Satsningen är en del av en bredare omstrukturering där Daimler Truck fokuserar på att bli mer lönsamt och motståndskraftigt. Bolaget har samtidigt aviserat en minskad årlig produktionsvolym för GenH2 jämfört med tidigare mål, även om man inte preciserar hur stor neddragningen blir.
Statligt stöd – men ingen infrastruktur
Projektet kring GenH2 har redan tilldelats 235 miljoner euro i statligt stöd från den tyska regeringen. Det är utpekat som ett så kallat IPCEI-projekt – ett Important Project of Common European Interest – vilket innebär att det bedöms vara av strategisk betydelse för hela EU.
Trots det har själva förutsättningarna för storskalig användning av vätgas inom tung trafik inte förbättrats i önskad takt.
– När det gäller utveckling av vätgasdrivlinor fokuserar bolaget på Europa. Men utbyggnaden av tankstationer för vätgas har gått betydligt långsammare än förväntat, uppger Daimler.
– Daimler Truck flyttar därför den storskaliga industrialiseringen av bränsleceller och den planerade serieproduktionen av vätgasdrivna lastbilar till tidigt 2030-tal, tillägger bolaget.
Att bygga upp en fungerande infrastruktur för flytande vätgas är tekniskt och ekonomiskt krävande. Vätskan måste hållas vid temperaturer under minus 253 grader Celsius, och det kräver specialbyggda, kryogena tankar och stationer.
Dessutom finns risk för så kallad “boil-off” – att vätgas vid tankens ytterkanter börjar övergå i gasform när den värms upp av omgivningstemperaturen. Gasen måste då antingen kylas ned igen eller ventileras bort, vilket innebär risk för både växthusgasutsläpp och ökad komplexitet i systemet.
Omställning och neddragningar
Daimlers nya strategi innebär även att produktionen av eldrivna lastbilar kan komma att outsourcas. Samtidigt investerar bolaget mer i sina dieselplattformar – något som motiveras med att det behövs lönsamhet för att klara den långsiktiga omställningen.
Ett led i omstruktureringen är också att upp till 5 000 jobb kan försvinna i Tyskland fram till år 2030. Daimler framhåller att detta ska ske på ett socialt ansvarsfullt sätt, bland annat genom partiell pensionering och avgångsvederlag.
Karin Rådström, vd för Daimler Truck, säger:
– Vi har strategin, och vi skapar en prestationskultur för att nå vår ambition. Om vi gör det rätt kommer det att ge oss en lönsamhet med mer än tolv procent avkastning på försäljningen till 2030.
Bolaget, som till största delen ägs av Mercedes-Benz Group, redovisade en justerad rörelsemarginal på åtta komma nio procent under 2024 och siktar på att nå över tolv procent innan decenniets slut.
Lång räckvidd – men långt kvar
Trots fördröjningarna har GenH2 demonstrerat tekniska framsteg. Enligt Daimler har prototypen kört över 1 000 kilometer på en enda tank med 40 kilogram flytande vätgas. Flytande vätgas har ungefär tre gånger högre energidensitet per liter än komprimerad vätgas vid 350 bar – vilket är standardtrycket vid dagens tankstationer.
Det gör tekniken särskilt intressant för långväga godstransporter, där batteridrivna alternativ fortfarande är begränsade i räckvidd och laddinfrastruktur. Men utan en bred och fungerande vätgasinfrastruktur kommer tekniken inte kunna skalas upp i praktiken.
Daimlers beslut att senarelägga produktionen väcker frågor om hur snabbt vätgasdrivna fordon verkligen kan bli en del av Europas transportsystem – och hur länge diesel fortsatt kommer dominera vägtransportsektorn.
Källa: Hydrogen Insight, Daimler Truck AG
