EU-kommissionen väntas inom kort presentera ett nytt regelverk för så kallad lågkoldioxidbaserad vätgas. Det meddelade EU:s energikommissionär Dan Jørgensen under ett besök vid kärnkraftverket i Cattenom i nordöstra Frankrike. Uttalandet är en tydlig signal om att kärnkraft kan komma att spela en roll i unionens strategi för att minska utsläppen från tung industri.
– Kärnenergi har också potential att bidra till avkarboniseringen av andra sektorer, såsom den tunga industrin, där elektrifiering inte är möjlig, sade Jørgensen.
– Ett sätt att göra det är genom vätgasproduktion.
Frågan om kärnkraftens roll i vätgassatsningen är en av de mest omdiskuterade inom EU:s energipolitik. Vätgas som produceras genom elektrolys med elektricitet från kärnkraft släpper i praktiken inte ut någon koldioxid vid produktionen. Samtidigt har det funnits osäkerhet kring om sådan el ska få användas för att klassas som "lågkoldioxidbaserad" vätgas enligt EU:s klimatmål.
Reglerna ska balansera olika energimodeller
Under sitt besök i Frankrike lovade energikommissionären att EU inom kort kommer att offentliggöra ett efterlängtat rättsaktstillägg – ett så kallat delegerat direktiv – som klargör definitionen av lågkoldioxidbaserad vätgas.
– Vi kommer snart att lägga fram vår efterlängtade delegerade akt om lågkoldioxidväte, sade Dan Jørgensen.
– Jag är medveten om att förväntningarna är höga, och jag kan säga att det är nära förestående, så håll utkik.
Utkastet till det delegerade direktivet publicerades i september förra året, men har mött blandade reaktioner. Vissa aktörer i industrin har ansett att det är för restriktivt, särskilt för produktionsmetoder som baseras på naturgas. Andra har kritiserat att det tillåter för generösa antaganden om metanläckage, vilket i praktiken kan underminera klimatnyttan med lågkoldioxidalternativen.
Det föreslagna regelverket innehåller också bestämmelser för elektrolys där elen inte uppfyller EU:s striktaste krav för att klassas som förnybar, enligt definitionen för så kallade RFNBO:er (Renewable Fuels of Non-Biological Origin). Det innebär att kärnkraft kan godkännas som energikälla i produktionen av vätgas som ändå får räknas som lågkoldioxidbaserad.
– Jag kan också försäkra att vi har arbetat hårt för att hitta en balanserad lösning som fungerar i alla medlemsstater och som tydliggör reglerna för olika vätgasspår, sade Dan Jørgensen.
Kärnkraftsvätgas kan bli väg framåt för industrin
För industrier som stålverk, cementproduktion och kemisk industri är tillgången till fossilfri energi i stor mängd en förutsättning för att kunna ställa om. Just för vätgasproduktion krävs enorma mängder elektricitet, och kärnkraft har av vissa lyfts fram som den enda energikälla som kan leverera stabil, koldioxidfri el dygnet runt.
Det koreanska stålföretaget Posco har tidigare uttryckt detta tydligt. I samband med öppnandet av företagets forskningscenter för vätgasbaserad järnframställning sade representanter:
– Vätgas för ståltillverkning kommer att kräva enorma mängder energi – och det är bara kärnkraft som kan leverera det.
Jørgensen bekräftade också att kommissionen planerar att ge ytterligare vägledning om vätgas producerad med kärnkraftsel som köps in via särskilda elavtal, så kallade Power Purchase Agreements (PPA).
Vad som däremot är oklart är om det nya regelverket innebär att tidsplanen för en översyn av kärnkraftsbaserad vätgasproduktion tidigareläggs. Enligt det tidigare utkastet till delegerad akt var en sådan översyn planerad till senast juli 2028.
En kompromiss i en politiskt laddad fråga
Kärnkraftens roll i vätgasstrategin har varit en känslig fråga inom EU, inte minst mellan medlemsländer som traditionellt har olika energiprofiler. Länder som Frankrike och Tjeckien har länge argumenterat för att kärnkraft måste inkluderas i det klimatpolitiska ramverket, medan andra – som Tyskland och Österrike – har förespråkat en striktare linje där enbart förnybar energi räknas.
Den nya delegerade akten är därför inte bara en teknisk reglering, utan ett försök till kompromiss mellan olika politiska viljor. Den avgör hur mycket kapital som kommer att investeras i olika tekniker för vätgasproduktion – och därmed också i vilken riktning EU:s framtida energisystem utvecklas.
EU-kommissionen har ännu inte meddelat exakt datum för när det slutliga dokumentet kommer att publiceras, men med Jørgensens uttalanden blir det allt tydligare att ett besked är nära förestående.
Källa: Hydrogen Insight