Miljöpartiet var drivande i den tragiska nedläggningen av Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2 och kanske till och med Barsebäcksverkets två reaktorer. Kärnkraftshatet är en del av miljöpartiets DNA och att de skulle arbeta för att radera ut kärnkraften i Sverige var ingen överraskning. Varför socialdemokraterna gick med på det kan man fundera på men att det blev en kostsam historia är klart.
Någon enkel och definitiv siffra som visar exakt vad det hela kostat samhället finns inte — det beror på exakt vilka reaktorer, vilken tidsperiod, vilka typer av kostnader man räknar in (kapitalkostnad, drift- och underhåll, kostnad för ersättande produktion, miljö, elprischock, mm). Kärnkraftsprofessorn och energidebattören Jan Blomgren har uppskattat kostnaderna för nedläggning av sex reaktorer till ca 1000 miljarder kronor varav 600 miljarder hänför sig till utebliven kärnkraftsproduktion och kostnader för att ersätta densamma.
Om man istället utgår från de 4000 MW kärnkraft som lagts ner så ligger ersättningskostnaden (investeringen) på cirka 300 miljarder för dessa anläggningar. Förr eller senare hade denna investering ändå behövts, inte ens kärnkraftverk lever för evigt, men de nedlagda verken hade med stor sannolikhet 20 år kvar med lönsam produktion.
Sverige har idag ca 17000 MW installerad effekt i vindkraft, vilket ger en årlig produktion i samma storleksordning som den minskade kärnkraftsproduktionen. Att bygga ut vindkraften har kostat ungefär 200 miljarder i investeringar. Värt att komma ihåg är att denna investering kommer att behöva upprepas åtminstone tre gånger under ett kärnkraftverks livslängd. För vindkraften tillkommer kostnader för back-up och ombyggnad av elnätet. Kostnaden för detta är osäker men betydande, någonstans mellan 500 och 1000 miljarder. Eftersom den nedlagda kärnkraften till stor del ersatts av just vindkraft är detta kanske den mest flagranta och onödiga kostnaden. Hade kärnkraften fått vara kvar oförändrad, hade inte ett enda vindkraftverk behövts.
Alla dessa faktorer har också drivit upp elpriset, det pris vi betalar på elräkningen. Det har medfört en betydande omfördelning av pengar i Sverige. Den stora elkrisen hösten 2022 förorsakade svenska folket extra kostnader om ca 200 miljarder, pengar som hamnade i kraftbolagens kassakistor.
Samhällsekonomiska effekter ska också räknas in. Industrin investerar mindre när elpriset är högt vilket medför mindre ekonomisk aktivitet och minskad lust att anställa människor. Till stor del kan den svaga ekonomiska tillväxten och den höga arbetslösheten i Sverige tillskrivas de högre elpriserna. För konsumenterna medför höga elräkningar mindre utrymme för privatkonsumtion, och så vidare.
Man brukar säga att en procentenhet arbetslöshet kostar ca 15-20 miljarder per år. Sverige har en arbetslöshet som är ca 3 procentenheter högre än EUs genomsnitt. Med lägre elpriser hade arbetslösheten kunnat hållas nere.
Det är svårt att sammanställa alla dessa faktorer till en enda siffra men att Blomgren inte ligger långt ifrån sanningen står klart. Miljöpartiets påverkan på svensk energipolitik kostade säkert upp emot 1000 miljarder.
Miljöpartiet fick ca 400 000 respektive 700 000 röster i valen 2014 och 2018. Varje röstsedel var därmed värd 10 miljoner kronor i kostnader för svenska folket. Hur mycket kommer miljöpartiet att kosta i nästa val?
Sven Olof Andersson Hederoth
