Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, kallar budgeten för “en krisbudget, fast utan stimulanser till hushållen”.
Jag tycker att den präglas av återhållsamhet och det tycker jag är klokt. Det här är en budget som siktar på strukturella reformer, till exempel av rättsväsendet, snarare än att ge stöd till hushållen, säger hon.
Förbereder för tuffare tider
Skälet till det är enligt Alexandra Stråberg att regeringen inte vill motverka Riksbankens penningpolitik. Samtidigt tycker hon att det är tydligt att regeringen förbereder sig för tuffare tider längre fram.
Det är en restriktiv budget. Men när vi kommer in i en lågkonjunktur nästa år och arbetslösheten ökar så kommer det att behövas mer stöd till hushållen, säger hon.
Även Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, anser att budgeten är återhållsam.
Han hade gärna sett fler långsiktiga satsningar på till exempel klimat, utbildning och både fysisk och digital infrastruktur.
Det är en bekymrad regering som lägger fram den här budgeten. Det kan så klart kännas tryggt att både ha satt på sig hängslen och livrem, men det kanske räcker med bara hängslen i det här läget, säger han.
Det här är den första regeringen på flera decennier som måste förhålla sig till inflationen, konstaterar han.
Men med långsiktiga satsningar, som är mer utdragna över tid, ökar efterfrågan i ekonomin samtidigt som risken för inflation är mer begränsad, säger han.
Under 2024 och 2025 beräknas reformernas effekt på de offentliga finanserna till 39,9 miljarder respektive 38 miljarder.
I reformeffekterna ingår bland annat budgetbesparingar vad gäller bistånd på 7,3 miljarder 2023, 9,5 miljarder 2024 och 12,7 miljarder 2025.
Stora utgiftsposter är bland annat ökade statsbidrag till kommuner och regioner på 6 miljarder per år och satsningar på försvaret på 4,3 miljarder 2023, 8,8 miljarder 2024 och 9,1 miljarder 2025.
Risk med för mycket stimulanser
Kostnaderna för att behålla dagens nivå på arbetslöshetsförsäkringen beräknas kosta 5,8 miljarder 2023, 6,4 miljarder 2024 och 6,6 miljarder 2025.
Den tillfälliga sänkningen av skatt på bensin och diesel beräknas kosta 6,7 miljarder 2023, 6,9 miljarder 2024 och 6,9 miljarder 2025.
Konjunkturinstitutet (KI) har inför budgeten beräknat det så kallade reformutrymmet – alltså hur mycket regeringen kan lägga på ofinansierade reformer utan att bryta mot budgetramverket – till 130 miljarder kronor under mandatperiodens fyra år.
Inför budgeten har en del ekonomer varnat för att det finns risk att regeringen förvärrar och förlänger inflationsproblemen som slagit klorna i svensk ekonomi om budgeten ger för mycket ekonomiska stimulanser.
Enligt gällande budgetramverk ska budgeten gå med överskott på 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel, medan statsskulden ska ligga på 35 procent av BNP – där avsteg över 5 procentenheter ska motiveras.
Budgeten bygger på uppgörelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
