"Riksbanken står inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup", tillägger KI.
I senast föregående prognos från i mars räknade KI med en tillväxt på 3,3 procent 2022 och 2,1 procent 2023.
Konjunkturen bröts abrupt
Inflationen enligt måttet KPIF beräknas i år lyfta till i genomsnitt 6,8 procent för att sjunka tillbaka till 3,2 procent 2023.
I senast föregående prognos räknade KI med en KPIF-inflation på 5,2 procent 2022 och 2,8 procent 2023.
KI konstaterar i sin rapport att konjunkturuppgången i svensk ekonomi "bröts abrupt det första kvartalet i år", med en BNP-minskning på 0,8 procent.
"Produktionen hämmades till viss del av brist på insatsvaror, samtidigt som inhemsk efterfrågan utvecklades svagt och både konsumtionen och de fasta bruttoinvesteringarna minskade", skriver KI.
Inflation och räntor gröper enligt KI ur hushållens utrymme för konsumtion samtidigt som börsen har fallit och bostadspriserna har börjat vika av nedåt, konstaterar KI.
Men nedgången syns än så länge inte på den svenska arbetsmarknaden, där sysselsättningen har fortsatt öka, medan arbetslösheten minskat och företag rapporterar om stor brist på arbetskraft i flertalet branscher.
"Optimismen är fortfarande utbredd i näringslivet och konfidensindikatorerna ligger generellt på höga nivåer, inte minst inom tillverkningsindustrin, och en stor andel av företagen ser fortsatta behov av att utöka personalstyrkan", skriver KI.
500 av 700 avtal ska omförhandlas
För perioden 2023–2026 beräknar Konjunkturinstitutet att statens budgetutrymme sammantaget är 119 miljarder kronor, eller i genomsnitt ca 30 miljarder kronor per år.
"För att bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna under perioden behövs finanspolitiska beslut om resurstillskott på 147 miljarder kronor", konstaterar KI.
KI konstaterar även att parternas inflationsförväntningar på två år sikt har stigit samtidigt som lönsamheten i näringslivet ser stark ut, både i år och nästa år. Det ökar trycket på lönerna inför avtalsrörelsen, där 500 av totalt 700 avtal på den svenska arbetsmarknaden ska omförhandlas under 2023 – däribland industrins avtal.
"Tillsammans med de höga bristtalen och den fallande arbetslösheten bidrar det till att löneökningarna i ekonomin som helhet stiger under 2023. Inflationen kommer däremot stiga mer än de nominella lönerna vilket innebär att reallönen faller under 2022 och första halvåret 2023", skriver KI.
