Vätgas inte lönsamt – tysk myndighet kräver kursändring

Katherina Reiche, minister för BMWi, Tysklands närings- och energidepartement, håller med om mycket av kritiken. Man hänvisar till förändrade geopolitiska villkor, överoptimistiska antaganden och regulatorisk osäkerhet som orsaker till förseningen. Foto: BMWi, Tysklands närings- och energidepartement.
Katherina Reiche, minister för BMWi, Tysklands närings- och energidepartement, håller med om mycket av kritiken. Man hänvisar till förändrade geopolitiska villkor, överoptimistiska antaganden och regulatorisk osäkerhet som orsaker till förseningen. Foto: BMWi, Tysklands närings- och energidepartement.

Tysklands federala revisionsmyndighet riktar skarp kritik mot regeringens vätgasstrategi. Trots mångmiljardsatsningar väntas varken grön eller blå vätgas bli konkurrenskraftig inom överskådlig framtid. Revisorerna varnar för att fortsatt subventionering hotar landets ekonomi, industrins framtid och klimatmålen.

Enligt rapporten, som omfattar 47 sidor, har regeringen misslyckats med att uppnå målen i sin nationella vätgasstrategi från 2023. Granskarna konstaterar att de lagstadgade klimatmålen inte kan uppnås utan vätgas – samtidigt som tekniken är för dyr.

– Varken grön eller blå vätgas bedöms bli konkurrenskraftig inom överskådlig tid, heter det i rapporten.

Subventioner kan inte fortsätta i all oändlighet

Den tyska regeringen har investerat kraftigt i vätgas, bland annat genom att lova stöd till elektrolysanläggningar och utbyggnad av ett så kallat vätgasnät. Enligt strategin ska elektrolyskapaciteten uppgå till 10 gigawatt till 2030 – men hittills har endast 1,7 gigawatt beviljats finansiering.

Rapporten pekar på att både produktion och importmål är orealistiska:
– Åtgärderna hittills är inte tillräckligt effektiva. Regeringen misslyckas med att möta efterfrågan, särskilt inom industrin och energisektorn, står det.

Tysk statlig granskning sågar vätgasstrategi – kräver omtag

Dessutom saknas regler för hur gaskraftverk ska konverteras till vätgasdrift. Revisionsmyndigheten anser att detta är ett avgörande hinder för att bygga upp en fungerande marknad.

Trots det är det fortfarande oklart hur regeringen konkret ska förändra regelverk och stödsystem, enligt rapporten.

Kan kosta staten 18 miljarder euro – eller mer

Ett särskilt kritiskt avsnitt gäller det planerade nationella vätgasnätet – ett projekt på över 9 000 kilometer rörledningar till en kostnad av 18,9 miljarder euro. För att finansiera detta har staten inrättat ett så kallat amorteringskonto på 24 miljarder euro.

Tanken är att operatörerna ska betala tillbaka genom framtida intäkter. Om detta misslyckas måste staten täcka upp för större delen av underskottet.

– Om vätgasekonomin inte får det lyft man hoppas på måste staten bära minst 18 miljarder euro, enligt rapporten.

Även vid ett lyckat genomförande är det oklart om investeringen kan motiveras, eftersom en stor del av finansieringen i praktiken är offentlig, menar granskarna.

Kostnadsprognoserna håller inte

BMWi hävdar att subventionerna kommer att minska över tid, bland annat på grund av skalfördelar och billig el från vind och sol. Men enligt revisionsmyndigheten är detta inte realistiskt:

– Aktuella studier pekar på ökade, inte minskade, produktionskostnader till 2030. Prognoserna om skalfördelar har hittills varit för optimistiska, står det.

Billig el från vind och sol förutsätter att tillräcklig kapacitet finns – vilket är osäkert. Dessutom konkurrerar elektrolysanläggningar med värmepumpar och elbilar om samma el.

– Sammantaget kan grön vätgas inte produceras eller importeras till konkurrenskraftigt pris inom överskådlig tid, skriver revisionsmyndigheten.

Efterlyser ny riktning och plan B

Revisionsrapporten avslutas med ett tydligt krav på att regeringen genomför en "verklighetskontroll" av vätgasstrategin. Det bör klargöras om grön vätgas någonsin kan bli tillgänglig utan permanenta subventioner.

Samtidigt efterlyser man att alternativa lösningar för avkarbonisering övervägs, ifall vätgas inte visar sig vara den väg som fungerar.

– Om regeringen inte hittar lösningar på de nuvarande utmaningarna, måste den i god tid utarbeta en plan B för att nå klimatneutralitet utan en permanent subventionerad vätgasekonomi, heter det avslutningsvis.

Fakta:
Tysklands nationella vätgasstrategi antogs 2020 och uppdaterades 2023. Den omfattar stöd för både inhemsk produktion och importlösningar. Målet är att vätgas ska spela en nyckelroll i omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle, men projekt har drabbats av förseningar, höga kostnader och begränsat marknadsintresse.

Källor: Hydrogen Insight, Bundesrechnungshof (Tysklands federala revisionsmyndighet)