Borealis spår en ljus framtid för kabelmarknaden

Borealis anläggning i Stenungsund med krackern i förgrunden och polyetenanläggningen i bakgrunden. Foto: Borealis
Borealis anläggning i Stenungsund med krackern i förgrunden och polyetenanläggningen i bakgrunden. Foto: Borealis
Den nya LD5-fabriken. Foto: Borealis
Den nya LD5-fabriken. Foto: Borealis

I början av juni i år invigde Borealis sin nya plastfabrik i Stenungsund. Investeringen uppgår till 4,5 miljarder kronor och är den största i företagets historia i Europa. Den nya anläggningen kommer att användas för att öka produktionen av lågdensitetspolyeten som säljs som pellets till tillverkare av kabelisolering.

– Vi ser just nu en mycket positiv utveckling i världen på kabelmarknaden och det är därför vi gör den här investeringen, säger Lars Tore Grimsland, ansvarig för uppstarten av den nya fabriken.

Borealis ägs till största delen av emiratet Abu Dhabi, ett av sju emirat i Förenade Arabemiraten. Den största minoritetsägaren är ett österrikiskt företag.

Under invigningsceremonin av Stenungsundsfabriken närvarade infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hon sade att hon ser investeringen som ett bevis för den potential som den svenska kemiindustrin har på den globala marknaden. Hon talade också om det petrokemiska klustret i Stenungsund som en hörnsten i den svenska ekonomin som driver tillväxten framåt.

Kombination av faktorer

Lars Tore Grimsland tror att det var en kombination av faktorer som fick den multinationella kemijätten att välja just Stenungsund.

– I Stenungsund finns kompetensen och Borealis forskningsaktiviteter och kabelproduktion ligger där. Dessutom har vi en krackeranläggning och det innebär en väldigt viktig konkurrensfördel - när allt är integrerat blir det effektivt. Mark Garrett, koncernchef på Borealis, sade under invigningen att en av de viktigaste anledningarna till att valet föll på Stenungsund är den mångåriga erfarenhet och kompetens som finns samlad där.

Mindre konjunkturkänslig marknad

Att ett företag vågar göra en sådan här jätteinvestering i osäkra tider är förstås anmärkningsvärt. Men kabelmarknaden är inte lika konjunkturkänslig som andra avnämarmarknader till andra processindustrier.

– Vi lever i en värld som blir allt mer elberoende och oavsett om elen framställs genom vind- eller solkraft behövs kablar. Vi ser att det finns ett behov, att vi har kapaciteten och att det finns en efterfrågan på marknaden. Den trion gör att vi tror på potentialen för kabelmarknaden, sade Mark Garrett som hänvisade till siffror från amerikanska energidepartementet som visar att den globala energikonsumtionen kommer att stiga med 44 procent från 2006 till 2030.

– Vi tror att den globala utmaningen blir tillförlitliga energileveranser i och med ökad befolkningstillväxt och urbanisering. Det kommer att sätta tryck på kabeltillverkarna att leverera säkra, pålitliga och homogena kablar, sade Garrett vidare.

Förberedd på ökad konkurrens

På frågan när miljardinvesteringen kommer att nå break-even vill inte Lars Tore Grimsland ge något bestämt svar.

– Vi har kalkylerat på olika framtidsscenarier ett antal år framåt i tiden. Det finns en annan sida av investeringen också och den handlar om att Borealis rustar sig för att kunna bemöta ett hårdare framtida konkurrensklimat.

– Just nu sker en väldig petrokemisk utbyggnad i världen så om några år kommer vi att få konkurrens, säger Lars Tore Grimsland.

– Vi har förberett oss på den konkurrensen. Med den produktionsmix och de kostnader vi har i dag kan vi vara maximalt konkurrenskraftiga. Organisationen är också mer effektiv.

Företaget har dock inte tvingats säga upp några av sina 900 medarbetare i Stenungsund.

– Vi har inte sagt upp folk för vi vet att när vi kommer ur krisen så kommer vi att behöva kompetent folk. Även om vi haft en tuff period tror vi att den ekonomiska situationen kommer att förbättra sig och efterfrågan kommer att öka och då vill vi positionera oss, säger Lars Tore Grimsland.

Borealis specialitet

I de flesta högspänningskablar, 400 000-500 000 volt, har Borealis haft ett finger med i spelet som leverantörer av kabelisoleringen. En liten andel av pelletsen går också till tillverkning av plastpåsar och emballage.

Borealis specialitet är polyolefiner eller olefinplast. I den nya anläggningen kommer man att kunna öka produktionen av detta material från 580 000 till 700 000 ton per år. Olefinplaster är en kategori av plaster baserade på enkla kolväten. Borealis producerar två typer av olefinplaster: polyeten, PE, och polypropen, PP.

Flexibel kracker

Den nya anläggningen kommer att producera lågdensitetspolyeten och kallas därför LDPE-anläggningen. Som råvara i produktionen används etan, propan och nafta som importeras från de norska gas- och oljefälten. I företagets egen hamn i Stenungsund skeppas råvaran in. Hamnen tar emot mer än 400 fartyg om året. I krackern tillverkas sedan eten, propen, metan och vätgas som levereras till de andra anläggningarna.

Krackern är själva hjärtat i produktionen. Genom krackning sönderdelas långa kolkedjor till kortare och mer omättade. De långa molekylerna hettas upp så mycket att de “skakas sönder”. Stenungsundskrackern, som är byggd på 60-talet av Exxon, har genomgått flera modifieringar under årens lopp. Den byggde senast om 1999 för att kunna kracka etan från de norska oljefälten. På det viset har man kunnat höja etenproduktionen utan att behöva öka mängden andra produkter nämnvärt.

– Vi har en väldigt flexibel kracker som kan använda olika råmaterial utifrån vad som är bäst på marknaden, säger Lars Tore Grimsland.

Företagshemlighet

I LDPE-anläggningen komprimeras eten i enorma kompressorer. Den största av dessa har en effekt på 28 MW. Lars Tore Grimsland vill inte närmare beskriva hur anläggningen är utformad, det är litet av en företagshemlighet.

– Vi har en teknologi som är väldigt vår och som vi inte önskar att andra får insyn i.

Han berättar att i delar av verksamhet är det som att vandrar runt i en läkemedelsindustri på grund av de mycket höga renhetskraven.

Många nationaliteter inblandade

HDPE-anläggningen är inte i full drift än.

– Den tidigare anläggningen är fortfarande i drift tills vi stabiliserat driften av den nya, så nu har vi parallell drift.

Bygget av anläggningen involverade många nationaliteter och var ibland ganska tålamodsprövande. Ett av de få svenska företag som var engagerade på plats var Scancon Industrimontage i Lysekil som levererade en del rörgator och utförde en mängd större och mindre färdigställandearbeten och ändringar.

Henrik Öhrblad som var platschef för Scancon menar att det ibland finns en annan syn på säkerhet, moral och etik hos de utländska företagen och tar som exempel upp stölder av verktyg och utrustning. En annan ny erfarenhet var att arbeta åt en italiensk huvudentreprenör med alla deras system och procedurer, vilket var mycket lärorikt, enligt Henrik Öhrblad.

– Förutom en del tekniska utmaningar som att bygga rörgator på den lutande reaktorbyggnaden var detta det mest speciella.


Fler spännande reportage finns att läsa i senaste numret av Nordisk Industri!