Minskade kostnader, ökade intäkter och förbättrad kundnöjdhet – det är fokus för Sveriges 500 största företag under 2012. Energieffektivisering ses som en del av lösningen men osäkerhet hämmar satsningar på området och färre försöker styra sin energiförbrukning. Det visar Näringslivets Energirapport 2012 från Veckans Affärer, som nu släpps för andra året i rad.
Näringslivets Energirapport 2012 är en kartläggning av hur Sveriges 500 största företag och en utvald expertpanel ser på energiförsörjning och energieffektiviseringsarbete. Rapporten består dels av undersökningsresultatet, dels av en analys av energifrågan ur ett globalt perspektiv.
– Internationellt handlar energifrågan allt mer om säkerhetspolitik än om elproduktion och råvaror, säger Per Grankvist, hållbarhetsredaktör på Veckans Affärer och en av författarna till Näringslivets Energirapport. Val av energikällor och energieffektivisering kommer snart att vara en förutsättning för både länder och företag att självständigt kunna påverka sin framtid.
För de svenska företagen i undersökningen uppges kostnadsbesparingar som det främsta incitamentet för energieffektivisering, tätt följt av miljöskälen som i år väger tyngre än i rapporten 2011. Nästan fyra av tio företag (37%) uppger att de vill kunna göra mer med samma mängd energi, och lika många vill minska sin totala energiförbrukning.
Samtidigt visar rapporten att färre företag väljer att prioritera utveckling av system för mätning och uppföljning av sin energiförbrukning, vilket är en förutsättning för att kunna styra den. I årets undersökning är det endast en av tio som indikerar att detta är en prioritet, en nedgång med 7 procent mot förra året.
Rapporten visar att oron för stigande energikostnader har minskat något i jämförelse med rapporten 2011, vilket antagligen går hand i hand med det minskade behovet att mäta och styra energiåtgången. En tredjedel uppger att de är oroliga eller mycket oroliga för stigande kostnader. När det kommer till energiförsörjningens stabilitet har dock oron ökat sedan förra året. Andelen som anser att investeringar i stomnät är en viktig fråga har mer än dubblats från fyra till nio procent vilket förmodligen är en effekt av de många strömavbrotten de senaste vintrarna.
