Industrins avtal är nära smärtgränsen och löneökningarna i de inhemska sektorerna får inte bli högre än industrins 2,6 procent. Det sade Christer Ågren, vice vd vid Svenskt Näringsliv, vid en pressträff på fredagen.
– Vi tänker ta fajten kring att hålla det här på 2,6 procent, sade han och att LO:s krav i genomsnitt ligger på 4,5 procent i låglöneförbunden.
Han sade att utgången av handelns förhandlingar nu i mars kommer att bli "jätteviktig" för resten av avtalsrörelsen eftersom handeln de senaste avtalsrörelserna har kommit att utgöra att andra märke. Något sådant andra högre märke kan dock inte accepteras av Svenskt Näringsliv denna gång eftersom löneökningarna i industrin redan är så höga i förhållande till det ekonomiska
läget.
– Någon gång måste man också sätta ned foten och säga nej. Utjämningen av lönerna har redan gått för långt, sade Christer Ågren.
Han sade vidare att LO:s jämställdhetspotter inte handlar om jämställdhet eftersom drygt 40 procent av de avtalsområden som omfattas av potterna är manligt dominerade. Andelen män är dock lägre än så eftersom dessa manligt dominerade förbund är ganska små.
– De syftar enbart till att utjämna lönerna på arbetsmarknaden, men vi har inget behov av att göra det. Sverige är redan det landet med den lägsta lönespridningen i OECD, sade Christer Ågren.
Han sade att det inte heller finns någon låglönefälla i Sverige, de allra flesta med låga löner fastnar inte utan går vidare i en lönekarriär. Tvärtom är det positivt att komma in på arbetsmarknaden till en låg lön, det värsta är att fastna i ett utanförskap.
– Vi motsätter oss en fortsatt utjämning på arbetsmarknaden och högre ingångslöner eftersom priset för det är färre servicejobb, och färre servicejobb är en anledning till att Sverige har högst ungdomsarbetslöshet i förhållande till den totala arbetslösheten, sade Christer Ågren.
(Johan Bahlenberg/Nyhetsbyrån Direkt)
