Kritiker är oroliga för säkerheten, då tekniken man valt är densamma som använts på de olycksdrabbade sovjetiska atomdriva isbrytarna. En annan fara är att farkosten kommer att vara en pråm, som alltså saknar egen styrförmåga och måste förlita sig till bogserbåtar. Enligt Zavod ska kraftverket dock klara av en tsunami med marginal och dessutom leva upp till IAEA:s säkerhetsföreskrifter.
Kölen började byggas redan 2007, men skrovet började byggas först 4 år senare, på grund av finansiella problem. Verket kommer att ha en kapacitet på 70 megawatt el och 300 megawatt värme, eller en vattenavsaltningskapacitet på 240 000 kubikmeter per dag.
Flera länder har visat intresse för denna form av mobil flytande kärnkraft. Prototypen väntas vara i drift redan 2016. Kritiker menar dock att anledningen till satsningen är att frigöra den fossila gas och olja som använd inom landet, för att istället kunna sälja den på export och på så sätt stärka valutan. Farhågorna är också stora för dumpning av utbränt kärnbränsle i havet.
