Industrin är motorn för den svenska tillväxten, men industrin förutsätter också en långsiktig energiförsörjning. Det faller på Fredrik Reinfeldts ansvar att se till att Sverige får en långsiktig färdplan för industrins konkurrenskraft, skriver Jan Johansson, SCA, Martin Lindqvist, SSAB, Magnus Hall, Holmen och Anders Fröberg, Borealis, i en debattartikel i Dagens Industri.
I debattartikeln pekar man på att det inom EU finns en ökande insikt om industrins betydelse för att ta unionen ur krisen. EU-kommissionen har i oktober presenterat en plan för en växande europeisk industrisektor.
”Det är självklart mycket glädjande att industrins roll som motor i en hållbar tillväxt på detta sätt uppmärksammas inom EU, men avgörande för att målsättningarna ska kunna uppnås är att medlemsländerna tar sitt ansvar. Det gäller inte minst Sverige. Vi har alla förutsättningar att vara ledande i utvecklingen och gå före med en politik som stärker svensk – och därmed europeisk – industris konkurrenskraft”, står det att läsa i artikeln.
I debattartikeln menar man att insikten om industrins betydelse får inte stanna på EU-nivå. Alliansregeringen behöver inse allvaret och industrins potential genom att ta initiativ till en svensk färdplan för en växande industri.
”För den energiintensiva industrin är det avgörande att i en färdplan ta itu med energifrågan på ett långsiktigt och samlat sätt. En av de viktigaste förutsättningarna för svensk basindustri är en stabil och trygg elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Dagens situation är långt ifrån perfekt, men tack vare tidigare energipolitiska beslut om att bygga ut vattenkraften och kärnkraften har Sverige en elproduktion som hittills har gett svensk basindustri tillgång till el till rimligt konkurrenskraftiga priser och med liten klimat- och miljöpåverkan”, skriver Johansson, Lindqvist, Hall och Fröberg.
De menar att det är en konkurrensfördel som behöver värnas.
”Ansvaret för de kommande decenniernas förutsättningar vilar i dag på Fredrik Reinfeldt och alliansregeringen. Statsministern har det yttersta ansvaret för att det i dag fattas energipolitiska beslut som på lång sikt tryggar svensk elförsörjning. Än så länge har inte det ansvaret tagits fullt ut. Att avskaffa det tidigare förbudet mot att uppföra nya moderna kärnkraftsreaktorer var nödvändigt – men inte tillräckligt”, skriver de.
De pekar på att regeringen konstaterat att Sverige under överskådlig tid kommer att vara beroende av kärnkraften som ett av tre ben i energipolitiken. Detta instämmer man i. Dock pekar de på att det är svårare att förstå varför detta inte följs av ett mer aktivt ansvarstagande för att denna utveckling också ska vara möjlig.
Trots att de nuvarande kärnkraftverken kommer att behöva börja avvecklas om drygt tio år menar de att regeringen har sagt att den inte tänker ta något ansvar för att säkra nära hälften av den svenska elproduktionen. Detta menar man i stället läggs helt i händerna på de tre stora elbolagen och en elmarknad som till stor del påverkas av politiska beslut.
