Längre tåg, högre maxlast på vagnarna, ökad axellast, bättre banunderhåll, fler mötesplatser, starkare lok, snart har allt gjorts för att öka kapaciteten på malmbanan. Men 2020 räknar LKAB Malmtrafik trots det att enda lösningen måste bli dubbelspår mellan Kiruna och Narvik. Belastningen på den södra delen av malmbanan mellan Kiruna och Luleå, som fyller 125 i år, är inte lika stor.
LKAB är i full gång med en jätteexpansion. Leveranserna ska öka med 11 miljoner ton per år till 37 miljoner ton malm, en ökning med 40 procent. Och det målet ska vara nått redan 2015.
Tillsammans med LKAB jobbar svenska Trafikverket och norska Jernbaneverket för att höja kapaciteten på malmbanan, ett måste för att klara den ökade belastningen. Nya malmvagnar anskaffas som kan lasta 102 ton per vagn. Med vagnar som kan lasta mer och större belastning på varje axel kan varje tågsätt frakta 700 ton malm mer och det är ett sätt att transportera mer malm till utskeppningshamnen. Men så länge det är enkelspår behövs det mötesplatser. Antalet mötesplatser är i dag 53 stycken, av dessa har 27 förlängts så att de kan ta emot malmtåg som är 750 meter långa med 68 vagnar.
Mötesplatser nödvändiga
– Viktigast för malmbanan just nu är att vi får fler mötesplatser på den norra malmbanan, alltså mellan Kiruna och Narvik, säger Anders Björnström, vd för LKAB Malmtrafik. På svenska sidan har mötesplatsen Abisko blivit klar, Kaisepakte blir klar i år och Rensjön blir klar 2014. På norska sidan behöver Björnfjell och Rombakk bli klara för att öka kapaciteten.
Mer och mer malm ska transporteras på malmbanan. LKAB Malmtrafik räknar med att 37 miljoner ton malm per år från LKAB:s gruvor kommer att bli mera och det planeras redan för större volymer.
Miljardinvestering
LKAB fick i höstas sin tusende malmvagn. En investering på en dryg miljard är i full gång. 300 nya malmvagnar levereras och ytterligare fyra nya lokpar, så kallade IORE-lok, köps in. När de är levererade nästa år kommer LKAB Malmtrafik totalt ha 17 tågsätt. IORE-loken som började användas år 2000 är en förutsättning för att dra de tunga malmtågen. Ett lokpar har en effekt på 10 800 kilowatt. Samtidigt jobbar man med att minska omloppstiden, göra lastning och lossning snabbare, så att 20 malmtåg kan avgå per dygn.
2012 ett rekordår
Till LKAB:s ytterligare malmproduktion kommer också malmen från Kaunisvaara som ska gå på samma malmbana till Narvik. Ganska snart når malmbanan sin gräns för hur mycket som kan transporteras. Marginalen mellan 40 miljoner ton malm som är maximum och de 37 miljoner ton som LKAB tänker producera är inte stor. Förra året var ett rekordår, då levererades från LKAB drygt 26 miljoner ton malm. Persontrafiken liksom andra godstransporter ökar och belastar också banan i allt större utsträckning.
125-årsjubileum
– Vi måste anpassa oss till att vi inte äger järnvägen. Vanligast i världen är att gruvföretagen äger infrastrukturen och kan på så vis lättare planera för en expansion av kapaciteten, säger Anders Björnström. Men även om vi inte äger järnvägen är vi med och finansierar utbyggnaden.
Malmbanan började byggas 1886 och första malmtåget till Luleå gick för 125 år sedan. 1903 var delen mellan Kiruna och Narvik klar. 1923 hade hela malmbanan elektrifierats och tåghastigheten kunde öka från 25 till 40 kilometer i timmen. 44 vagnar ingick i ett tågsätt och den högre hastigheten innebar en fördubbling av kapaciteten. I dag tillåter banan en hastighet på över 100 kilometer i timmen.
Dubbelspår nödvändigt
Enda möjligheten att höja malmbanans kapacitet utöver 40 eller kanske 45 miljoner ton är att göra den dubbelspårig på hela sträckan mellan Kiruna Narvik.
LKAB Malmtrafik har börjat skissa på en vision för hur malmbanans kapacitet skall förbättras. Förutom dubbelspår mellan Kiruna och Narvik ser man en ökning av maximala axellasten som en möjlighet.
– Att öka den från dagens 30 ton till 32,5 ton eller rent av 35 ton ger en stor kapacitetsökning. Vi måste se på alla alternativ som finns.
Noll i strömförbrukning
LKAB vill också ha egna elprisavtal och inte som nu betala för elförbrukning oavsett hur mycket som ett tågsätt gör av med. De moderna IORE-loken kan omvandla den bromsade energin och ge den tillbaka till nätet. Ett datoriserat system kallat Cato, som optimerar tågkörningen, gör att ett tågsätt förbrukar i stort sett ingen ström mellan Riksgränsen och Narvik. Trots det har LKAB som mål att minska energianvändningen med 20 procent.
Fakta | Malmbanan
Längd: 473 kilometer Luleå-Narvik
Byggstart: 1886
Luleå-Gällivare invigd: 1888
Kiruna-Narvik invigd: 1903
Elektrifierad till Riksgränsen 1915 till Narvik 1923
Godsspår till Aitikgruvan Gällivare 2010
Spårvidd: 1435 millimeter, normalspår
Mötesplatser totalt 53 stycken, varav 27 är 750 meter
Max tågvikt: 8 600 ton, axeltryck 30 ton, 68 vagnar
Max tåglängd: 750 meter
Totalt 1,5 miljarder ton malm sedan start
Leverans 2012: 25,3 miljoner ton malm (rekord)
Max kapacitet enkelspår drygt 40 miljoner ton per år
