Efter Ericssons storvarsel på 3 000 tjänster blev Borås och Kumla de hårdast drabbade orterna, med uppsägningar på omkring 800 personer.
Men omställningen, att hitta nya arbeten i orterna, har gått relativt bra, visar siffror från Trygghetsrådet (TRR), som stöttar uppsagda efter varsel.
741 anmälda
Sedan Ericsson inledde de första uppsägningarna i februari, har 741 nyarbetslösa tjänstemän och arbetare från Kumla och Borås anmält sig löpande till TRR och dotterbolaget Startkraft.
Av dessa har nära hälften hittat nya lösningar i form av anställning eller eget företagande. Det exkluderar dock en tredjedel av det totala antalet anmälda, eftersom de ännu inte sagts upp och än så länge jobbar kvar på Ericsson.
Normalt sett brukar runt 80 procent hitta nya lösningar mellan fem till sex månader. Men nu har 49 procent av de berörda kommit in i arbetslivet under en period på en till två månader, säger Lennart Hedström, vd på TRR.
Vid andra varsel i Sverige kan en sådan så kallad lösningsgrad landa på runt 30 procent, uppskattar Hedström.
Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan i Göteborg, med kunskap i omställning på den svenska arbetsmarknaden, tycker att lösningsgraden för Kumla och Borås är anmärkningsvärt hög. Han tror att det finns två förklaringar till detta:
Dels har vi en välmående arbetsmarknad, dels finns det en relativt stark efterfrågan av högkvalificerad arbetskraft som finns på Ericsson, säger han.
Insatser vid kris
Näringsminister Mikael Damberg (S) involverade sig i Ericssons storvarsel och utlyste två samordnare för att stödja de som sägs upp. I dag lämnade regeringen en slutrapport om hur staten kan bidra till framtida varselkriser.
Vi har tagit fram nya insatser för att möta nästa kris starkare. Det första är att samordna stora varsel i Tillväxtverket. Det andra är att validera kompetensen hos de som blir uppsagda via Universitets- och högskolerådet. Det tredje är att ge Trygghetsrådet och andra aktörer möjlighet att köpa utbildningar för att vidareutbilda de som drabbas, säger Damberg till TT.
