Brexit kan öppna för mer brittisk kärnkraft

Hinkley Point utgör början på ett kärnkraftsprogram som kan ge Storbritannien ett flertal nya reaktorer de närmaste åren. Foto: Edf

Enligt experter fungerar Storbritanniens interna elmarknad dåligt. Nu planerar den konservativa regeringen att införa ett pristak på hushållens elräkningar, skriver tidningen Sunday Times, men istället kan britternas program för ny kärnkraft, trots att det idag är omstritt, få ett ordentligt lyft eftersom öriket måste bli mer självförsörjande då det gäller el.

Storbritannien går nämligen miste om EU:s pengar för infrastruktur inom energiförsörjningen på grund av brexit.

Byggnadsarbetet för Storbritanniens första nya kärnkraftverk på över 20 år, Hinkley Point i Somerset i sydvästra England, pågår för fullt. Det är statliga franska Edf som tillsammans med China General Nuclear bygger två nya reaktorer på området.

Projektet fortsätter trots motstånd från miljöorganisationer och trots kritik från bland annat FN för att de brittiska myndigheterna inte förankrat kraftverket hos sina europeiska grannar.

Hinkley Point utgör början på ett kärnkraftsprogram som skulle ge Storbritannien ett flertal nya reaktorer de närmaste åren. Det brittiska utträdet ur EU innebär visserligen inga förändringar i kärnkraftsplanerna, det viktiga är att trygga britternas egen elproduktion.

Enligt tidningen anser regeringen att hushållens elpriser inte avspeglar produktionskostnaderna och fluktuationer på marknaden, utan att stora elbolag i stället tar ut för höga priser. Förslaget är att den reglerande energimyndigheten ska få sätta gränder för elpriserna.

Storbritannien var det första europeiska landet att avreglera sin elmarknad och till exempel de nordiska länderna utvecklade avregleringen enligt brittiskt exempel.

De långsiktiga konsekvenserna av brexit kan enligt en del experter bli många. EU har satsat mycket på infrastruktur inom unionen, då det gäller energi både på gasledningar och på elöverföring.

Storbritannien har stora planer på att bygga ut elöverföringen mellan öriket och Mellaneuropa de närmaste åren, överföringskapacitet som britterna nu kan få betala för utan stöd från EU.

En viktig del av den interna brittiska energipolitiken är utbyggnaden av kärnkraften. Förutom Hinkley Point är ett nybygge i Moorside, Cumbria aktuellt. Där har tanken varit att beställa två reaktorer av Toshiba-ägda amerikanska Westinghouse. Företagets ekonomiska svårigheter har ändå lett till att britterna nu vänt sig till koreanska Kepco för att få reaktorerna byggda.

Kepco väntas köpa in sig i företaget NuGen som är det företag som i praktiken står för bygget. Koreanerna behöver en europeisk referens för sin reaktortyp och kostnaderna för reaktorerna väntas, om de blir koreanska, bli betydligt lägre än kostnaden för Edf:s reaktor i Hinkley Point.

På grund av brexit kommer den brittiska kärnkraftsindustrin däremot att tvingas förhandla om avtalen inom EU:s gemensamma kärnenergiorganisation European Atomic Energy Community, Euratom. Vilken effekterna av det blir är enligt bedömare fortfarande för tidigt att säga. Kärnkraftsindustrin behöver mer än två år för de förhandlingarna, uppger experter.

Euratom jobbar med gemensamma kärnsäkerhetsfrågor, med forskning och utveckling, bland mycket annat. Organisationen har också ingått avtal med kärnenergiorganisationer utanför EU, organisationer som britterna nu behöver egna avtal med.

För EU:s energipolitik har britternas brexit ingen större betydelse. EU har visserligen importerat brittisk gas, men gasproduktionen minskar hur som helst nu och britterna behöver sin gas själva.