Nu byggs AstraZenecas nya högteknologiska läkemedelsanläggning i Gärtuna, Södertälje, som ska stå klar hösten 2018. Det som ligger till grund för storinvesteringen, på nära 2,5 miljarder kronor, är bolagets målmedvetna satsning på biologiska läkemedel. Dessa medicintyper är på stark frammarsch internationellt och spelar en allt viktigare roll i AstraZenecas kommersiella produktion.
Som företeelse är biologiska läkemedel knappast något nytt. Sedan urminnes tider har människan använt växter och svampar som mediciner och även utvinnandet av hormonpreparat från djur har en lång historia, liksom användandet av biologiskt framställd antibiotika. Men med hjälp av avancerad forskning inom molekylär biovetenskap har biologiska läkemedel, även kallat proteinläkemedel eller stora molekyler, på senare år tagit ett rejält utvecklingssprång. De nya medikamenterna kan nu komma till användning för helt nya terapiområden inom läkekonsten och är också på god väg att ersätta många av de läkemedel som tillverkas på kemisk-syntetisk väg.
Enligt en rapport, ”Andra länders satsningar på biologiska läkemedel- hänger Sverige med?” utgiven av den statliga myndigheten Tillväxtanalys, så finns det en betydande global potential för biologiska läkemedel. Det spås en förväntad årlig tillväxt på åtta till tio procent de närmaste åren och enligt rapporten så var hela sju av de åtta läkemedel som sålde bäst i världen under 2014 just biologiska läkemedel.
Svenskt forskningsprogram om biologiska läkemedel
Detta är något som även den svenska regeringen uppmärksammat. I december 2015 så presenterade närings- och innovationsminister Mikael Damberg samt ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, ett nationellt åttaårigt forskningsprogram för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel. Programmet syftar till att göra Sverige till ett av de ledande länderna när det gäller utveckling och produktion av biologiska läkemedel.
AstraZeneca är i högsta grad involverat i forskningsprogrammet och bolaget har även goda kommersiella skäl att främja utvecklingen inom området.
- Vi har en fantastisk pipeline med många nya produkter inom det biologiska området, idag finns ungefär hälften av alla våra framtida produkter inom detta segment, säger Anders Hallström, projektledare på AstraZeneca, som menar att det är dessa förutsättningar som har skapat ett behov av en ny fyllnings- och packningsanläggning för de biologiska läkemedlen till koncernen.
Därför Södertälje
Astra Zeneca, ett av Sveriges viktigaste exportföretag, är idag en världskoncern och det var därför inte alls en självklarhet att den nya anläggningen skulle uppföras i Sverige, man studerade en mängd platser runt om i världen. Länge sneglade man bland annat på USA och Storbritannien som lämpliga etableringsplatser, men valet föll till slut på Gärtuna i sydöstra Södertälje. Här har bolaget redan sin överlägset största tillverkningsenhet och det har självklart varit till fördel, men det är även andra aspekter som vägts in.
- Det har även varit viktigt att ha en politisk och myndighetsmässig stabil omgivning, men även en förutsägbarhet när det gäller byggtid och kostnader, säger Anders Hallström, vars huvudansvar i projektet har varit att se till att alla tillstånd är på plats – miljötillstånd, bygglov, kontakter med kommunen etc.
- Även kompetensen finns här, då cirka 4 000 personer redan arbetar i Gärtuna. Likaså finns det mesta av nödvändig infrastruktur som el, VA och reningsverk på plats som lätt kan anslutas till den nya anläggningen.
Byggstart för projektet skedde i början av augusti 2015 och den 14 000 kvadratmeter stora anläggningen är ritad och designad i USA.
- Det är ett i allra högsta grad ett internationellt projekt. Själva bygget leds av vårt dotterbolag Global Engineering med en irländsk projektledare. Arbetet sker samarbete med AstraZenecas partners Jacobs Engineering, Skanska och Fluor. Mike Austin är ansvarig för den nya biologiska anläggningen och sätter upp hela produktionsorganisationen.
Odlingsanläggning i USA
Södertäljeanläggningen kommer att ha ett tätt samarbete med AstraZenecas forskningsbolag Medimmune, vars huvudkontor ligger i Gaithersburg, Maryland, USA. Här bedrivs idag huvuddelen av AstraZenecas verksamhet med biologiska läkemedel. Och det är även i USA den aktuella substanstillverkningen sker - odling av bakterier och celler.
Det biologiska medicinmaterialet odlas fram i celler som med hjälp av tillsatta näringsämnen i form av socker och salter fortplantar sig i snabb takt. Och när det gått en viss tid, oftast några veckor i jäsningsprocessen som sker i en fermentationsanläggning, så skördas produkterna, då man utvinner den aktiva substansen ur cellerna. Denna substans levereras sedan till Gärtuna som en fryst vätska som upptinad här fylls i vialer och sprutor. Materialet kan även frystorkas till ett pulver innan distribution.
Tre terapiområden
De aktuella biologiska läkemedlen som kommer att distribueras från Gärtuna, (från och med hösten 2018 då anläggningen är klar att leverera produkter till kliniska prövningar, den kommersiella produktionen inleds 2019) är verksamt inom främst tre terapiområden: onkologi (cancerbehandling), hjärta- kärl samt sjukdomar i andningsvägarna.
- De gamla traditionella behandlingarna, med kemisk terapi, innebär generellt en större risk för biverkningar hos patienterna, jämfört med de nya biologiska läkemedlen, där medicinen uppför sig som en målstyrande robot. Om man till exempel har en tumör i magen så kan man adressera medicinen lokalt i tumören och behandla det sjuka direkt, utan dessa biverkningar, säger Hallström som även vill passa på att lyfta fram en annan fråga som länge varit en huvudvärk för branschen. Det handlar om piratkopiering av läkemedel, något som spås minska rejält med proteinläkemedlens snabba inmarsch på området.
- Typiskt för biologiska läkemedel är att de innehåller väldigt komplicerade molekyler, vilket gör de oerhört svåra att kopiera, avslutar Anders Hallström.
