Rysslands ekonomiminister Maxim Resjetnikov varnade på torsdagen för att landets ekonomi är nära att gå in i recession. Uttalandet kom under det internationella ekonomiska forumet i Sankt Petersburg, där flera av landets ledande företrädare samlats för att diskutera det ekonomiska läget.
– Baserat på den nuvarande stämningen bland företagen och de ekonomiska indikatorerna verkar det som att vi redan står vid gränsen till en recession, sade Resjetnikov.
Det är en ovanligt öppen beskrivning från en av regeringens högsta företrädare för den ekonomiska politiken. Hans uttalande speglar en växande oro bland företagsledare och ekonomer över vart den ryska ekonomin är på väg.
Den ryska centralbanken har nyligen, för första gången sedan 2022, sänkt styrräntan – från tjugoen till tjugo procent. Det är ett försök att mildra lånekostnaderna som länge beskrivits som ett hinder för nya investeringar i näringslivet.
Trots det har investeringsviljan varit svag under flera månader. Företag vittnar om att de höga räntorna i kombination med ökad osäkerhet har satt tydliga spår i budgetar och framtidsplaner. Samtidigt har tillväxttakten börjat avta i flera sektorer.
Splittrad bild mellan regering och centralbank
Medan ekonomiministern talar om avmattning och varnar för recession, håller centralbanken fast vid en annan tolkning.
Centralbankens ordförande Elvira Nabiullina menar att det som nu sker är en nödvändig korrigering efter en period av överhettning.
– Enligt siffrorna ser vi en avmattning, men alla våra siffror speglar det förflutna, sade Resjetnikov.
Nabiullina beskrev själv situationen som – en väg ut ur överhettningen – och betonade att många företag fortfarande har tillräckliga vinster för att finansiera investeringar utan att behöva öka sina lån.
För 2024 uppgick den officiella tillväxten till 4,3 procent, men enligt centralbankens prognos väntas tillväxten under 2025 bromsa in till mellan en och två procent.
Denna nedgång ses av vissa som en tillnyktring efter krigsdriven konsumtion och kraftiga offentliga utgifter, men andra tolkar den som ett förstadium till en bredare recession.
Inflation, krigsekonomi och stigande tryck
Sedan invasionen av Ukraina 2022 har Ryssland ställt om till vad president Vladimir Putin själv beskrivit som – krigsekonomi. Det har inneburit en stark prioritering av militära utgifter, ofta på bekostnad av andra delar av samhällsekonomin.
Krigsutgifterna har bidragit till att driva upp inflationen, som fortsatt ligger på en hög nivå trots penningpolitiska åtstramningar.
Prisbilden har förvridits i flera branscher, samtidigt som konsumenternas köpkraft minskat i reala termer. Det påverkar både den inhemska efterfrågan och detaljhandeln negativt.
De ekonomiska problemen har förstärkts av västliga sanktioner och ett ökat beroende av enskilda exportmarknader, framför allt Kina och Indien, för försäljning av olja och gas.
Det skapar i sin tur nya sårbarheter – inte minst vad gäller valutaintäkter och stabiliteten i det finansiella systemet.
I detta läge signalerar Resjetnikov alltså att man står inför en brytpunkt:
– Vi är mycket nära gränsen till recession, upprepade han under sitt tal i Sankt Petersburg.
Källa: Internationella ekonomiska forumet i Sankt Petersburg, uttalanden av Maxim Resjetnikov och Elvira Nabiullina.
