Stark industriell utveckling längs Norrlandskusten

Northvolt bygger en batterifabrik i Skellefteå. Bildkälla: Norhtvolt
Den alltmer efterfrågade grafiten. Talga Resources satsar på grafitutvinning för anodtillverkning som används i batterier. Foto: Wikipedia
Norrbotniabanan betraktas av många som en nödvändighet för en fungerande infrastruktur i regionen. Bild: Norrbotniabanan
På pappersbruket i Obbola investerar SCA 7,5 miljarder på en ny pappersmaskin. Bild: Bergslagsbild
Komatsu bygger en ny fabrik i Umeå. Bild: Komatsu

300 miljarder kronor investeras de kommande tjugo åren

Text: Annika Wihlborg och John Hardwick

 

Norrlandskusten är Sveriges främsta tillväxtområde utanför storstadsområdena. Enligt en färsk sammanställning från Västerbottens Handelskammare investerar hamnar, industriföretag och andra aktörer drygt 300 miljarder kronor i regionen under de kommande tjugo åren. Samtidigt skärper industriföretagens storsatsningar kraven på att nödvändiga infrastruktursatsningar blir verklighet..

 

Komatsu Forest bygger ny fabrik

I Umeå står skogsmaskinstillverkaren Komatsu Forest för en av Sveriges för tillfället största industriinvesteringar. Här bygger de nämligen en ny fabrik för en miljard med fokus på hållbar produktion. Fabriken är en av Komatsu Forests största globala investeringar hittills. Första spadtaget togs i maj 2019 och planen är att fabriken ska invigas 2021. Komatsu Forests nya fabrik kommer att få en yta på 40 000 kvadratmeter och byggs i Klockarebäcken i utkanten av Umeå. Fabriken kommer att vara CO2 neutral i sin produktion.

        

Produktionen i Northvolts fabrik i Skellefteå väntas starta 2021

En av de mest uppmärksammade industriella investeringarna längs Norrlandskusten är det svenska innovations-och teknikbolaget Northvolts batterifabrik i Skellefteå. I juni 2019 togs första spadtaget till den nya fabriken som väntas starta upp produktionen 2021. På den nya fabriken i Skellefteå ska Northvolt tillverka litiumjonceller som ska tillgodose den globala marknadens växande efterfrågan. Fabriken kommer fortsätta byggas ut till 2025 och när anläggningen står klar kommer den att vara en av Europas största och modernaste batterifabriker med en yta på drygt på 110 000 kvadratmeter. Fabriken i Skellefteå kommer att ha kapacitet att producera 32 gigawattimmar per år, vilket är tillräckligt för att försörja en halv miljon elbilar med batterier. Totalt beräknas investeringen i batterifabriken uppgå till hela 30 miljarder kronor. Den jättelika vindkraftsparken i Markbygden, Piteå, rör sig om en investering på 60 miljarder kronor om hela satsningen förverkligas.

 

Planerar grafitbrytning och anodtillverkning

Det australisk-svenska teknik- och materialföretaget Talga Resources är i slutfasen med sina planer på en framtida produktionsanläggning vid hamnen i Luleå. Här skall man bygga en produktionsanläggning för anodmaterial för batterier, en kommande jätteinvestering på cirka 40 miljarder kronor inklusive gruvbrytning av grafit i Vittangi i Kiruna kommun och tillhörande infrastruktur. Tidigast 2023 beräknas fullskalig gruvbrytning och helt utbyggd processverksamhet vara i gång.

 

Hybrit bygger pilotanläggningar i Luleå

En av de mest uppmärksammade industrisatsningarna längs Norrlandskusten är utvecklingsprojektet, Hybrit. Det är SSAB, LKAB och Vattenfall som gått samman för att möjliggöra en fossilfri malmbaserad ståltillverkning. Satsningen innebär att SSAB skall kunna producera stål med vätgas istället för med kol och koks. Första studiefasen är avklarad och nu byggs en pilotanläggning på SSAB:s område i Luleå för 1, 4 miljarder kronor. Man räknar med att redan under sommaren 2020 kunna komma igång med en liten produktion. En tillfällig pilotanläggning för 200 miljoner byggs också på LKAB:s mark i Luleå, inuti Svartöberget, mitt emellan isbrytarkajen och SSAB, 25 - 35 meter under markytan. Här skall man producera vätgas och nere i berget kunna lagra den för Hybrit-anläggningen. Eftersom produktionen av vätgas skall drivas med vindkraft krävs ett ”batteri” där lagrad vätgas skall kunna utjämna produktionen när det inte blåser.

 

Pappersmaskin i Umeå för 7, 2 miljarder kronor i drift 2023

Ytterligare en industriaktör som investerar längs med Norrlandskusten är SCA. På företagets pappersbruk i Obbola i Umeå investerar bolaget i att utöka sin kraftlinerkapacitet till 725 000 ton kraftliner per år, vilket motsvarar en ökning på 275 000 ton. SCA investerar 7,5 miljarder kronor i den nya pappersmaskinen, som beräknas tas i drift under första kvartalet 2023. Enligt SCA:s beräkningar kommer investeringen att vara lönsam redan under sitt första år i drift.

 

Gävle Hamn bygger ut för 825 miljoner kronor

Längre söderut längs norrlandskusten har Gävle Hamn ökar nu efterfrågan från godstransportörerna. Därför byggs ett helautomatiserat höglager i direkt anslutning till hamnens containerterminal. Det nya lagret kommer att innebära en avsevärd effektiviseringsökning för containerterminalen.

Terminalens kapacitet kommer att fördubblas. Efter utbyggnaden får Gävle Hamns containerterminal en kapacitet på 600 000 TEU och utrymme för att lagra 3000 containrar. Den befintliga containerterminalen byggs dessutom ut med 360 meter ny kaj, anpassad för större fartyg. Totalt investerar Gävle Hamn tillsammans med terminaloperatören Yilport drygt 825 miljoner kronor i utbyggnaden och kapacitetsökningen av hamnen, vilket bland annat innebär att man i framtiden ska kunna ta emot större fartyg. Containerterminalen med höglager och även en livsmedelskontrollstation beräknas stå klara i slutet av 2020.

Sundsvall logistikpark och hamnutbyggnad

Storsatsningar är på gång även i Sundsvall, där Sundvalls logistikpark är tänkt att invigas 2021. Investeringen innefattar en containerhamn, en kombiterminal samt nya ytor för logistik, lager och etablering. Logistikparken, som etableras i samarbete mellan Sundsvalls kommun, Trafikverket och SCA, samlar godstransporter på väg, järnväg och via sjöfart på en och samma plats och rustar Sundsvallsregionen för framtidens ökade transportbehov.

 

Dubbelspår minskar transporttiden och ökar punktligheten

För att kunna tillgodose framtidens behov av effektiva godstransporter längs med Norrlandskusten krävs förstås även infrastrukturinvesteringar som länkar samman Norrlandskusten med övriga Sverige och den europeiska kontinenten. Ostkustbanan längs med södra Norrlandskusten är i dagsläget en enkelspårig järnväg som är mycket hårt belastad. Via satsningen Nya Ostkustbanan samverkar flera aktörer för att bygga ut Ostkustbanan till dubbelspår. En utbyggnad till dubbelspår mellan Gävle och Härnösand skulle innebära halverade transporttider och en fyrdubblad kapacitet längs med sträckan. Samtidigt länkas norra och södra Sverige ihop. Trafikverket har beslutat att det nya dubbelspåret ska dras i det som kallas det västliga alternativet genom Gävle och vidare norrut. Det handlar om en fyra mil lång sträcka som skapar helt nya möjligheter för järnvägstrafiken längs kusten. Den totala kostnaden för Nya Ostkustbanan beräknas uppgå till cirka 30 miljarder. Då kan man resa från Stockholm till Sundsvall på 2 timmar jämfört med dagen 3 timmar och 35 minuter och till Härnösand på 3 timmar och 50 minuter istället för dagens 6 timmar och 30 minuter. Om allt fortlöper som planerat skall dubbelspåret kunna tas i bruk 2037.

 

Norrbotniabanans tillståndsprocesser klara först 2024

Norrbotniabanan är en planerad järnväg mellan Umeå och Luleå med förlängning norrut till Haparanda. Sammanlagt 27 mil järnväg är tänkt att dras på kuststräckan mellan Umeå och Luleå. I ett första skede ska dock endast sträckan Umeå–Skellefteå byggas. Trafikverket räknar med att den sträckan ska kunna trafikeras tidigast 2028.

Norrbotniabanan är en långsiktig infrastrukturinvestering som i hög grad kan bidra till övre Norrlands framtida tillväxt, inte minst genom att möjliggöra effektivare godstransporter. Den kan fungera som en länk mellan den europeiska kontinenten och Barentsregionens rika naturtillgångar; malmer, mineraler, skog, olja och gas. Enligt en kalkyl från Trafikverket kan Norrbotniabanan sänka företagens transportkostnader med uppemot trettio procent.

Länsstyrelsen i Västerbotten har ansökt om extrapengar till handläggningen av tillstånden för Norrbotniabanan. Enligt det senaste beskedet får Länsstyrelsen dock klara sig med befintliga medel. Enligt Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten, kan det innebära att Norrbotniabanan tar längre tid att förverkliga. Enligt Länsstyrelsen kommer tillståndsprocessen att vara klar först 2024 med de befintliga resurserna.

Så här ser de största investeringarna längs Norrlandskusten ut:

Markbygden vindkraftspark: 60 miljarder kronor

LKAB, SUM: 50 miljarder kronor

Talga Resources: 40 miljarder kronor

Northvolt: 30 miljarder kronor

Skellefteå infrastruktur: 25 miljarder kronor

Global Watch (Rymd): 20 miljarder kronor

Norrbotniabanan: 15 miljarder kronor

Nya Ostkustbanan: 30 miljarder kronor

Stadsomvandling Kiruna: 15 miljarder kronor

Facebook Luleå: 10 miljarder kronor

SCA Obbola: 7, 5 miljarder kronor

Hybrit-projektet, Luleå: 1, 4 miljarder kronor

Komatsu Forest: 1,0 miljarder kronor

Gävle hamn: 0,9 miljarder kronor