Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har kommit överens om att erkänna kärnkraftens roll i Europas energiomställning. Beskedet markerar en möjlig vändpunkt i relationerna mellan Paris och Berlin, som länge har haft motsatta ståndpunkter i kärnkraftsfrågan.
Frankrike har i decennier varit en av världens mest kärnkraftsintensiva nationer, med drygt 70 procent av sin elproduktion från reaktorer. Macron har upprepade gånger betonat att kärnkraft är en nödvändighet för att nå klimatmålen och för att minska beroendet av fossila bränslen. Han har gett statliga energibolaget EDF i uppdrag att påskynda bygget av sex nya reaktorer.
Ett skifte i Europas energipolitiska balans
– Kärnkraften är central för Europas energiframtid. Den ger både stabilitet och en väg bort från fossilberoendet, sade Macron nyligen.
För Tyskland har kärnkraft länge varit en politisk konfliktfråga. Landet stängde sina sista tre reaktorer våren 2023, i linje med beslutet från 2011 efter olyckan i Fukushima. Sedan dess har Berlin i stället satsat på en snabb utbyggnad av vind- och solkraft, men också på ökad import av el och gas – något som blivit föremål för hård kritik, inte minst under energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina.
Berlin lanserar satsning på kärnfusion
Samtidigt som Tyskland håller fast vid beslutet att avveckla fissionskraftverk presenterar regeringen nu en ”high-tech-agenda” för att bygga en kärnfusionsreaktor. Målet är att ha en kommersiell anläggning i drift senast 2040, vilket skulle kunna göra Tyskland till en av de första i Europa med fungerande fusionskraft.
Projektet leds av München-baserade Proxima Fusion, som nyligen presenterade en konceptdesign för vad man beskriver som världens mest realistiska kommersiella fusionskraftverk.
Enligt regeringen i Berlin är satsningen en del av målet att göra Tyskland klimatneutralt till 2045.
– Fusion kan bli en nästan outtömlig energikälla utan samma avfallsproblem som dagens kärnkraft. Vi ser detta som en strategisk investering för framtiden, framhöll näringsministeriet i samband med presentationen.
EU:s energipolitiska balansgång
Macrons och Merz gemensamma uttalande kan ses som ett steg mot en kompromiss inom EU:s energipolitik. Under de senaste åren har Frankrike drivit på för att kärnkraft ska klassas som hållbar investering inom EU:s gröna taxonomi, medan Tyskland motsatt sig subventioner till nya reaktorer.
I takt med att energikrisen har visat på sårbarheter i det europeiska elsystemet tycks nu positionerna mjukas upp. För Tyskland innebär fusion en möjlighet att förbli teknikledare, samtidigt som landet slipper frångå beslutet att avveckla dagens kärnkraft. För Frankrike innebär överenskommelsen en bekräftelse på att kärnkraftens roll i energimixen erkänns även på högsta politiska nivå i Berlin.
Svenska paralleller
För svensk del är utvecklingen intressant av flera skäl. Sverige har under de senaste åren åter öppnat för ny kärnkraft och regeringen har lagt fram planer för att möjliggöra byggandet av både stora reaktorer och små modulära reaktorer, SMR. En gemensam europeisk hållning kan få stor betydelse för finansiering, regelverk och framtida samarbeten.
EU:s långsiktiga klimatmål innebär att unionen ska vara klimatneutral till 2050. Om både fissionskraft och fusion ges en tydligare plats i strategin kan det förändra prioriteringarna i unionens energipolitik, inte minst när det gäller investeringar och forskning.
Skifte på väg
Att Frankrike och Tyskland nu närmar sig varandra i kärnkraftsfrågan markerar ett skifte i Europas energipolitiska landskap. Macron vill påskynda utbyggnaden av nya reaktorer, medan Merz öppnar för fusion som en framtida lösning. Tillsammans kan länderna bana väg för en bredare europeisk överenskommelse om kärnkraftens roll i omställningen – en fråga som länge splittrat kontinenten.
Källa: Financial Times, Proxima Fusion, internationella nyhetsrapporter.
