EU-kommissionen har avslöjat att nästan hälften av de projekt som tilldelades stöd i den andra auktionsomgången av den europeiska vätgasbanken i maj i år nu har hoppat av. Sju av femton projekt har fallit bort innan stödavtalen hunnit undertecknas – en utveckling som både väcker frågor om stödsystemets funktion och ger utrymme för nya aktörer från reservlistan.
Bland de avhoppade projekten finns flera redan kända fall, såsom Zeevonk-elektrolysören på 560 megawatt och H2-Hub Lubmin på 210 megawatt. Till dessa kan nu läggas två projekt från den relativt okända utvecklaren Galena Renovables 7 samt två projekt från Armonia Green Sevilla, kopplade till den spanska förnybarhetsutvecklaren Ignis.
Enligt EU-kommissionen beror avhoppen på två orsaker: vissa aktörer drog sig själva tillbaka, medan andra inte kunde betala den så kallade “completion guarantee” inom två månader efter tilldelningen. Denna garanti motsvarade 8 procent av det totala stöd som begärts.
– Kravet fungerar som en mognadskontroll av projekten och som en säkerhet mot att projekt som får stöd men inte når finansiell stängning eller driftsättning i tid blockerar offentliga medel, konstaterade kommissionen i ett frågedokument.
De budgeterade medlen för de sju avhoppen ska nu omfördelas till projekt från en reservlista.
Reservprojekt tar plats
EU-kommissionen har bjudit in tio projekt från reservlistan att förbereda dokumentation för stödavtal. Dessa projekt motsvarar en samlad elektrolyskapacitet på omkring 774 megawatt – alltså mindre än hälften av de nära 1,9 gigawatt som gått förlorade genom avhoppen.
Bland de inbjudna utvecklarna finns flera etablerade aktörer, däribland de spanska energibolagen Iberdrola och Cepsa samt ett samriskbolag mellan amerikanska Plug Power och spanska Acciona.
Kommissionen försvarar processen och menar att avhoppen snarare visar att systemet fungerar än att det är ett misslyckande.
– Att vissa projekt valde att inte gå vidare i avtalsprocessen visar att den förväntade due diligence faktiskt förhindrar att offentliga medel binds upp i omogna projekt som inte kan leverera den utlovade mängden RFNBO-vätgas inom den utsatta tiden, noterade kommissionen.
RFNBO, “Renewable Fuels of Non-Biological Origin”, är bränslen som produceras från förnybar elektricitet, där vätgas är en central del.
Vätgasbankens framtid ifrågasätts
Trots att kommissionen avfärdar kritiken har avhoppen väckt frågor kring vätgasbankens roll och funktion. Kritiker menar att en så hög andel bortfall riskerar att fördröja utbyggnaden av den europeiska vätgasekonomin.
Andra framhåller att det är nödvändigt med strikta krav för att undvika att offentliga medel investeras i projekt som inte kan realiseras.
– Kravet på completion guarantee fungerar som en viktig säkerhetsmekanism i en förenklad konkurrensutsatt auktionsprocess. Det stärker förtroendet för att de projekt som tilldelas stöd också kommer att genomföras enligt plan, förklarade kommissionen.
Den andra auktionsomgången var tänkt att stötta de mest mogna projekten för att snabbt få fram produktion av förnybara bränslen i Europa. Att så många avhoppar innan avtalen undertecknas visar samtidigt på de utmaningar som sektorn står inför, både vad gäller finansiering och teknisk genomförbarhet.
Fakta: Den europeiska vätgasbanken
- Lansering: 2023 av EU-kommissionen
- Syfte: Stödja produktion och användning av förnybar vätgas (RFNBO) i EU
- Modell: Auktionssystem där projekt tävlar om stödpengar
- Krav: Projekt måste betala en “completion guarantee” motsvarande 8 procent av stödbeloppet
- Resultat hittills: Nära hälften av de tilldelade projekten i den andra auktionsomgången har hoppat av
Källa: European Commission / Hydrogen Insight
