Schweiziska förbundsrådet vill ändra kärnenergilagen och öppna för nya kärnkraftsbyggen. Ett förbud har gällt sedan 2018, men ett nytt lagförslag kan bana väg för framtida reaktorer.
Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i mars 2011 beslutade Schweiz både på regerings- och parlamentsnivå att fasa ut kärnkraften. Den så kallade Energistrategi 2050 antogs och trädde i kraft vid årsskiftet 2017–2018. Strategin innebar stopp för nybyggnation av reaktorer, satsningar på förnybar energi och vattenkraft – men också ett ökat beroende av fossila bränslen och elimport under en övergångsperiod.
I dag har Schweiz fyra kärnkraftsreaktorer i drift, som tillsammans producerar ungefär en tredjedel av landets el. Reaktorerna har obegränsade driftstillstånd och kan köras vidare så länge de anses säkra.
Ny folkomröstning ändrar förutsättningarna
I mars 2024 röstade schweizarna ja till folkinitiativet ”El till alla – alltid” (Stop Blackouts). Initiativet innebär att landets konstitution nu slår fast att elförsörjningen ska garanteras vid alla tidpunkter. Regeringen måste också fastställa ansvarsfördelningen mellan staten och kantonerna för att uppfylla detta krav.
Initiativet stipulerar dessutom att elproduktionen ska vara klimat- och miljövänlig och att alla former av klimatvänlig elproduktion ska tillåtas. Detta innebär i praktiken att det tidigare förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk behöver tas bort.
Förbundsrådet har dock valt att säga nej till initiativet i sin helhet. Istället presenterar man ett indirekt motförslag, där kärnenergilagen ändras. Syftet är att upphäva förbudet och åter möjliggöra tillståndsprövningar för nya kärnkraftsprojekt.
Indirekt motförslag på remiss
Miljö-, transport-, energi- och kommunikationsdepartementet (DETEC) förklarar i ett uttalande:
– Stop Blackout-initiativet syftar till att införa en bestämmelse i konstitutionen som kräver att elförsörjningen alltid ska vara garanterad, och att förbundet ska fördela ansvaret för detta. Men det skulle innebära en grundläggande förändring av ansvarsfördelningen för energiförsörjningen mellan kommuner, kantoner och förbund. Förbundsrådet avvisar därför initiativet.
Motförslaget skickades ut på remiss i december 2024 och processen pågår till april 2025. Förslaget innebär att två bestämmelser i kärnenergilagen tas bort – de som förbjuder nya generella tillstånd för reaktorer och för större ombyggnader av befintliga anläggningar.
DETEC betonar dock att detta inte är ett beslut om att bygga nya reaktorer. ”Det finns i dag inga konkreta byggplaner”, skriver departementet. Men en lagändring skulle öppna för att framtida ansökningar kan prövas på nytt.
Kärnkraftsindustrin välkomnar beskedet
Schweiziska kärnkraftsforumet har uttryckt sitt stöd för regeringens linje. Organisationens ordförande Hans-Ulrich Bigler säger:
– Elbehovet kommer att öka till över 90 terawattimmar till år 2050 – tänk bara på elektrifiering, digitalisering och artificiell intelligens. Med klimatmålen och den geopolitiska situationen är gaskraftverk ingen hållbar lösning, och utbyggnaden av förnybar energi går långsamt. Det är hög tid för teknikneutral planering.
Debatten i Schweiz speglar en bredare europeisk diskussion om kärnkraftens framtid. I flera länder, däribland Frankrike, Polen och Sverige, diskuteras eller planeras nya reaktorer som ett sätt att både stärka energiförsörjningen och nå klimatmålen. Schweiz står inför samma utmaningar – att säkerställa tillräcklig elproduktion när efterfrågan växer snabbt, samtidigt som utsläppen måste minska.
Jämförelse med Tyskland och Sverige
Tyskland gick en annan väg efter Fukushima och stängde sina sista reaktorer våren 2023. Resultatet har blivit ökad användning av kol- och gaskraft, samt en snabbare utbyggnad av vind- och solenergi. Men landet brottas fortfarande med höga elpriser och beroende av importerad energi, särskilt vintertid.
Sverige har däremot svängt i motsatt riktning. Efter flera år av osäkerhet kring kärnkraften har regeringen nu öppnat för nya reaktorer. Staten har gett Vattenfall i uppdrag att förbereda bygget av små modulära reaktorer vid Ringhals och fler projekt kan följa. Även privata aktörer undersöker möjligheterna till nya investeringar.
Sammantaget framträder en tydlig trend: medan Tyskland har valt en kärnkraftsutfasning med stora utmaningar, söker Schweiz och Sverige lösningar där kärnkraften åter blir en del av energimixen. Frågan är om Schweiz, liksom Sverige, nu tar steget att åter tillåta nybyggnation för att säkra framtidens elförsörjning.
Källa: World Nuclear News
