Europeiska unionen är på väg att ändra sina statsstödsregler och ge medlemsländerna möjlighet att subventionera el till företag som drabbas av höga energikostnader. Det rapporterar Politico, som tagit del av ett utkast till en reviderad version av EU:s så kallade Clean Industrial Deal State Aid Framework – det dokument som vägleder unionens industripolitik i övergången till en lågutsläppsekonomi.
Enligt Politico innehåller det nya utkastet en särskild klausul om tillfällig lättnad av elpriser, vilket skulle ge nationella regeringar möjlighet att ge stöd till elintensiv industri som annars riskerar att slås ut. Tidigare har sådana stöd varit mycket svårt att införa inom ramen för EU:s konkurrenslagstiftning, som i grunden förbjuder snedvridande subventioner.
Förslaget kommer i en tid då flera tunga industriländer, framför allt Tyskland, pressas hårt av de höga elpriser som följt efter avvecklingen av rysk pipelinegas och landets beslut att stänga sina sista kärnkraftverk.
– Om Tyskland sjunker, följer vi andra med, sade en näringslivslobbyist till Politico – ett uttalande som speglar den oro som finns i många EU-länder kring tillståndet i den största europeiska ekonomin.
Omställningen till nettonoll visar sig dyrare än väntat
För att uppnå målet om nettonollutsläpp krävs omfattande investeringar i ny teknik, elektrifiering och infrastruktur – samtidigt som energipriserna stigit kraftigt för både hushåll och industri.
Tyskland, som länge varit pådrivande för att ersätta fossila bränslen med förnybar energi, har i dag ett av Europas mest subventionerade energisystem – men trots detta har energikostnaderna fortsatt att stiga, vilket lett till ökade krav på åtgärder från näringslivet.
EU förbereder elsubventioner till industrin – kan få konsekvenser för Sverige
Enligt Politico föreslog den tyska regeringen tidigare ett system med direkta elstöd till industrin, men initiativet föll på att EU:s regler inte tillät sådana åtgärder. Den nya versionen av statsstödsramverket ses därför som ett genombrott för att möjliggöra riktat stöd till de mest utsatta branscherna.
För Sverige, liksom för andra mindre exportberoende industrinationer i norra Europa, kan regeländringen få stor betydelse. Svenska basindustrier som stål, kemi och massa- och pappersproduktion är elintensiva och i hög grad beroende av konkurrenskraftiga energipriser. Medan Sverige har haft relativt låga elpriser i ett historiskt perspektiv, har prisvolatiliteten ökat kraftigt under senare år – särskilt i södra elprisområden.
Med den nya möjligheten att ge tillfälliga elsubventioner öppnas en väg för svenska myndigheter att stötta företag som på grund av höga priser riskerar att tappa sin konkurrenskraft gentemot motsvarande verksamheter i andra länder.
Samtidigt väcker regeländringen frågor om långsiktig rättvisa och förutsägbarhet inom den inre marknaden. Länder med större finanspolitiskt utrymme – som Tyskland och Frankrike – har bättre möjlighet att genomföra omfattande stödprogram, vilket kan ge deras industrier ett övertag jämfört med länder med mindre budgetmarginaler.
Detta kan också komma att påverka EU:s klimatpolitik i stort. Om stora summor måste läggas på att mildra omställningens effekter i stället för att investera i ny teknik eller energieffektivisering, finns en risk att unionens långsiktiga mål försenas eller förlorar legitimitet.
En annan aspekt gäller rättvisa inom unionen. Elstöd i vissa länder kan innebära konkurrenssnedvridning inom exempelvis stål-, kemi- eller batteriindustrin – branscher där EU samtidigt försöker skapa gemensamma regler genom initiativ som Net Zero Industry Act.
Det återstår att se exakt hur den nya klausulen kommer att formuleras och vilka villkor som kommer att gälla för medlemsstater som vill ge elstöd. Men att döma av innehållet i det läckta dokumentet tycks EU-kommissionen nu vara beredd att lätta på reglerna – inte för att ge upp sina klimatambitioner, utan för att hantera de akuta utmaningar som industrin står inför under omställningen.
Källa:
Politico (enligt deras rapportering av ett utkast till EU-dokument)
