Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) krympte 0,2 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet före, enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är första gången sedan 2013 som en nedgång noteras.
Jämfört med motsvarande period 2017 ökade BNP med 1,6 procent, enligt SCB.
Vi har en avmattning i tillväxten och det har vi sett tecken på ett tag. Det här är någon slags bekräftelse på det, säger Torbjörn Isaksson.
Minskad konsumtion
Den främsta orsaken till tillbakagången var att hushållen höll hårdare i plånboken. Hushållens konsumtion minskade med 1,0 procent jämfört med föregående kvartal.
Importen sjönk med 0,6 procent samtidigt som exporten ökade med 0,3 procent.
Den stora bilden är att vi har en inhemsk efterfrågan som har försvagats på grund av svackan på bostadsmarknaden, samtidigt som exportefterfrågan från omvärlden är dämpad, säger Torbjörn Isaksson.
Han anser att det har skett en vändning i den ekonomiska utvecklingen men poängterar att det är en del tillfälligheter i BNP-siffran som handlar om bostadsbyggande och den privata konsumtionen.
Det finn en del frågetecken kring inhemsk efterfrågan, säger han.
Räntehöjning på gång
En avmattning syns på flera håll i världen. Den svaga tillväxtsiffran var väntad bland många bedömare. Däremot var den svagare än vad Riksbanken räknat med.
Den svenska centralbanken har varit tydlig med att en räntehöjning kommer, i december eller i februari. Varken Nordea eller SEB tror att BNP-siffran direkt påverkar Riksbankens beslut.
Vår bedömning är att det är andra siffror som kommer att ha större betydelse, framförallt inflationen som vi får den 12 december samt lite hur man ser på utvecklingen globalt sett, säger Lina Fransson, räntestrateg på SEB.
Men enligt henne har osäkerheten kring höjningen ökat något på senare tid.
Vi ligger kvar med en höjning i december men har sagt att i takt med att data kommit in svagare och det varit stökigt på marknaden så är det lite mer osäkert än tidigare, säger hon.
Även Nordea tror på en december-höjning.
Positiva signaler
I teknisk mening krävs två kvartal i rad med minskad BNP för att det ska kallas recession. Det finns fortfarande signaler som talar för en positiv utveckling för svensk ekonomi, enligt bedömarna.
Arbetsmarknaden är stark och den senaste konjunkturbarometern visade bland annat på gott humör inom industrin.
Dessa ger stöd för att det faktiskt går bättre för svensk ekonomi än de här BNP-siffrorna visar, säger Lina Fransson.
Magdalena Andersson (S) avböjer att kommentera tillväxtsiffran mot bakgrund av att hennes mandat i övergångsregeringen är begränsat.
