Rejält stigande inflation – osäker utveckling

Fredrik Sandberg / TT: Elpriset drog iväg. Arkivbild.

Jag tror inte på en varaktig uppgång i inflationen, även om jag är mer osäker än på flera år, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Det har spekulerats i att de enorma pengaflödena som stater och Riksbanker pumpar ut i samhällena kan få inflationen att lyfta efter åratal av närmast stillastående priser. Men den allmänna bedömningen är ändå att den risken inte är överhängande.

Men osäkerheten är större än vanligt, enligt Isaksson. Pandemin har satt de vanliga mönstren ur spel. Och de siffror som kommer nu, som visar på rejält stigande inflation, måste tas med en nypa salt eftersom det är svårt att mäta när ekonomin ser ut som den gör.

Upp och ner

Som vanligt sjönk priserna mellan december och januari, så brukar det se ut. Men, inflationstakten, prisförändringarna på årsbasis, steg i januari till 1,7 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). I december låg inflationen på 0,5 procent.

Vi får leva med den här högre inflationen under kommande månader och ännu högre under våren. Men det är en tillfällig uppgång, vi kommer att få se en markant nedgång senare i år, spår Torbjörn Isaksson.

Hans bedömning baseras på en normalisering av priserna efter pandemin.

Bakom den stigande prisökningstakten ligger framför allt elpriserna. Hushållens kostnader för elräkningen har jämfört med januari i fjol stigit med närmare sex procent. Men även exklusive energiprodukter har inflationen stigit, till 1,8 procent, från inflationstakten på 1,2 procent i december.

Annat läge i USA

Även kläder och skor samt livsmedel har blivit dyrare och bidrar till att lyfta inflationen, liksom boendekostnaderna.

Däremot fortsätter hemelektronik att bli billigare, enligt SCB:s sätt att mäta. Drivmedelskostnaderna har sjunkit jämfört med januari i fjol.

Inflationsspöket har framför allt dykt upp i USA, något som kan driva upp räntorna och pressa aktiebörserna, vilket aktieanalytikerna därför håller örnkoll på. Men i USA drivs priserna bland annat av den svagare dollarn. I Europa och Sverige är bilden spegelvänd, enligt Isaksson.

Inflationsmåttet som används är KPIF, vilket är det som Riksbanken använder där effekterna av ändrade bolåneräntor är borträknade i konsumentpriserna.