Priset på järnmalm trissar upp intresset för gruvåterstarter

Dannemora Magnetit planerar för en årlig brytningstakt på 2,5 miljoner ton råmalm, med en medeljärnhalt av 35,2 procent, vid gruvan i Dannemora. Vid full produktion beräknas förädlingsverket framställa 1,5 miljoner ton färdiga produkter. Foto: Dannemora Mineral
Dannemora Magnetit planerar för en årlig brytningstakt på 2,5 miljoner ton råmalm, med en medeljärnhalt av 35,2 procent, vid gruvan i Dannemora. Vid full produktion beräknas förädlingsverket framställa 1,5 miljoner ton färdiga produkter. Foto: Dannemora Mineral
Foto: Dannemora Mineral
Foto: Dannemora Mineral

Gruvnäring har länge varit en viktig del i Sveriges ekonomi, och sannolikt började Sverige med gruvdrift långt innan medeltiden. Gruvdriften har dock haft sina konjunktursvängningar men nu när priset på bland annat järnmalm höjts med nästan 100 procent innebär det att intresset för gruvdriften åter tar fart.

Dannemora Magnetit, IGE Nordic och Nordic Iron Ore är alla företag som nu satsar stort i gamla fyndigheter. En av anledningarna är att marknaden har förändrats och att priserna är bättre idag än för ett antal år sedan. Men tekniken och vetenskapen har även den utvecklats och förfinats vilket gör att det finns en annan lönsamhet inom gruvnäringen idag jämfört med tidigare.

Att priserna på järnmalm ökat kraftigt beror på den stigande efterfrågan på stål från Asien. Stål står för 95 procent av världens konsumtion av metaller och den viktigaste insatsvaran i stålproduktionen är järnmalm. Den globala produktionen av råstål uppgick till 115 miljoner ton under juli i år och under samma månad ökade produktionen av råstål i Sverige med 2 297,5 procent.

Dannemora Magnetit AB

Gruvan i Dannemora är en gammal gruva som varit i drift ända sedan 1300-talet men 1992 lades verksamheten ned av dåvarande ägaren SSAB. Idag är det Dannemora Magnetit AB, helägt dotterbolag till Dannemora Mineral AB, som bedriver verksamheten sedan fem år tillbaka. Bolaget har som primär målsättning att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva planerar för en årlig brytningstakt på 2,5 miljoner ton råmalm.

Råmalmen från gruvan har en medeljärnhalt på 35,2 procent vilket innebär att vid full produktion beräknas förädlingsverket framställa 1,5 miljoner ton färdiga produkter bestående av 50 procent styckemalm (kornstorlek 5-16 mm) med en järnhalt på 50 procent, och 50 procent fines (kornstorlek <5 mm) med en järnhalt på 55 procent.

Dagens beräknade mineraltillgång är på ca 30 miljoner ton och med nuvarande malmreserv har gruvan vid den planerade produktionen en livslängd på knappt 13 år.

Enligt Yvonne Gille, informationsansvarig på Dannemora Magnetit, ska brytningen av järnmalmen påbörjas nästa sommar.

– Prospekteringen visar bara positiva resultat. Och tillstånd och upphandlingar börjar falla på plats så vår målsättning är nu att börja rusta gruvan för att kunna påbörja brytningen sommaren 2011, säger Yvonne. Enligt Yvonne ska gruvan nå full produktionsvolym, 1,5 miljoner ton, vid årsskiftet 2012/2013.

IGE Nordic

I Rönnbäcken, 25 km söder om Tärnaby prospekterar just nu IGE Nordic för det som kan bli en av Sveriges största gruvor. Och om projektet förverkligas blir Rönnbäcksgruvan Sveriges första och enda nickelgruva sedan andra världskriget.

Gruvan, som är en nickelsulfidfyndighet, har varit känd för fackfolk sedan 1940-talet. Under 1970-talet genomförde Boliden en mängd undersökningsarbeten i området, bland annat en provbrytning om 4000 ton. Boliden fick ägande- och nyttjanderätt till området men det utmynnade aldrig i någon verksamhet. 2003 upphörde Bolidens avtal.

Fredric Bratt, vd för IGE Nordic, menar att nickelmarknaden är bättre nu och tekniken har blivit bättre än den var på 70-talet.
– Vi har redan investerat över 50 miljoner kronor i Rönnbäcken. Och vi vet att vi kan framställa en ovanligt rik nickelprodukt som är attraktiv för marknaden. Även om fyndigheten är låghaltig är mineraliseringen unik genom att nickel till viss del finns i form av ett mycket rikt mineral. Det ger möjlighet att utvinna en produkt som är flera gånger rikare än från traditionella nickelmalmer, säger Fredric.

Prospekteringsmålet uppgår till 600-650 miljoner ton och den senaste geologiska bedömningen visar att mineraltillgångarna skulle räcka för 26 års produktion med 20 miljoner ton per år. Genomsnittshalten nickel beräknas från 0,10 till 0,15 i sulfidfas vilket är låga halter, men i anrikad koncentrerad form hoppas IGE Nordic komma upp i 25 procent nickel tack vare gynnsam mineralsammansättning i malmen.

IGE Nordic satsar nu allt på gruvan i Rönnbäcken och övriga projekt i Sverige får vänta. Bolagets mål är att producera 25 000 ton nickel i koncentrat årligen för den internationella marknaden och på längre sikt bli en framträdande medelstor nickelproducent.

Efterfrågan på nickel kommer med stor sannolikhet att vara stark eftersom nickel är en strategiskt viktig metall för tillverkning av rostfritt stål. Omkring 65 procent av allt nickel som konsumeras i västvärlden används för att just framställning av rostfritt stål.

Nordic Iron Ore

Ytterligare ett bolag som ansöker bearbetningskoncession för en gammal fyndighet är det relativt nystartade Nordic Iron Ore. Bolaget använder sig av en malmberäkning som SSAB gjorde i samband med att gruvan lades ned för mer än 30 år sedan. Den gamla beräkningen visar på cirka 25 miljoner ton 35-procentig järnmalm.

Nordic Iron Ore tror att området är underprospekterat och har därför skaffat undersökningstillstånd för ett betydligt större område, som sträcker sig från Blötbergsgruvan i söder, genom Väsmanfyndigheten, till Håksberg i norr. Enligt nya beräkningar så innehåller området cirka 110 miljoner ton malm. Enligt bolagets bedömning kan brytningen av malm i gruvorna i Blötberget och Håksberg påbörjas 2014.

Fler aktörer på marknaden

Tack vare att det åter blivit lönsamt att bryta vissa mineraler är det fler företag som försöker starta olika gruvor runt om i landet. Bland annat har LKAB ansökt hos Länsstyrelsen i Norrbotten om att få provbryta 300 000 ton järnmalm i Mertainen, strax utanför Svappavaara. Just nu pågår en intensiv prospekteringsborrning. Ett annat exempel är koppargruvan Viscaria i Kiruna som kan komma att öppnas igen 2013. Det är det Australiska gruvföretaget Avalon som vill starta brytning av kopparmalmen. Ytterligare ett annat järnmalmsbolag med stor anknytning till Sverige är Northland Resources som är noterat i Oslo. Northland siktar på att starta produktionen vid sina fyndigheter utanför Pajala i Norrbotten år 2012.