LKAB har intensifierat sin jakt på brytbar järnmalm de senaste åren. Bara i år tredubblar företaget sina prospekteringsinsatser. En lista på över 50 intressanta fyndigheter kommer undersökas närmare, samtliga på mindre än 5 mils avstånd från LKAB:s förädlingsverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Framför allt har undersökningsborrningarna under Malmberget i malmkroppen Printzsköld gett mycket lovande resultat.
– Det mest givande var att vi fann att malmkroppen var större och djupare än vad vi tidigare känt till. Vi hittar nya malmkroppar vartefter vi bryter ut, både sidledes och på djupet, säger Mauritz Magnusson, informatör på LKAB.
Mauritz Magnusson är nöjd med vad de senaste prospekteringarna gett vid handen.
– Vi ser inget slut på det, tvärtom får vi ständigt nya uppslag, säger han och tillägger skämtsamt: – Norge fick oljan och vi fick magnetiten.
Malmkroppen Printzsköld
Malmkroppen Printzsköld lutar in under de sydvästliga delarna av centrala Malmberget. För att bryta malmen kommer huvudnivån att sänkas från 1000 till 1250 meter. I och med upptäckten kan Malmbergsborna pusta ut: den brytbara malmen och arbetet med att bygga den nya huvudnivån M1250 kommer att säkra jobben på orten 10-15 år framåt.
LKAB har ännu inte sett slutet på Printzskölds-malmkroppen på djupet. Malmberget består av ett 20-tal malmkroppar och av dem bryter LKAB ut 10 samtidigt. Totalt kommer hela 58 000 meter att provborras i Malmberget bara i år.
Andra “heta” fyndigheter
Nu måste det snarast utredas hur de nya gruvbrytningarna kommer att påverka Malmberget som samhälle. Det kan till exempel bli aktuellt att omvandla bostadsområden i Malmberget till industriområde och gruvstadspark. Troligen får Gällivare kommun nu öka på takten i sin bostadsförsörjningsplan.
De mest “heta” fyndigheterna av de 50 som pekats ut som särskilt intressanta ligger i eller i närheten av Svappavaara. Det handlar om Gruvberget, Leveäniemi och Mertainen. Dessa fyndigheter har LKAB ganska god kunskap om. Av de resterande knappa 50 finns sådana som man bara har ett vagt hum om efter att ha mätt in dem från flygplan. Men från luften har de sett lovande ut.
– Flygprospekteringar ger indikationer på hur marken ser ut 500 meter ner, förklarar Mauritz Magnusson.
De nya fyndigheterna kommer enligt LKAB:s planer att resultera i tre nya gruvor. På lite längre sikt, 5-10 år, kan prospekteringarna leda till att fler gruvor byggs.
Magnetitens fördelar
Den brytbara malmen som hittats i Printzskölds-malmkroppen består av magnetit, liksom all den järnmalm som används i LKAB:s järnmalmsproduktion. Magnetit eller svartmalm är annars ovanligt, i övriga världen dominerar hematit (blodstensmalm).
Det gamla namnet svartmalm kommer sig av att den lämnar ett svart streck efter sig om den repas mot en yta, medan hematiten (blodstensmalmen) ger ett motsvarande blodrött streck.
Magnetiten har vissa egenskaper som efterfrågas allt mer i dag. Den innehåller mer syre än hematiten och det fungerar som bränsle i pelletiseringsprocessen. Mindre olja går då åt till att tillverka pellets.
Enligt LKAB:s uträkningar kräver hematitmalm cirka 15 liter olja per ton färdig produkt, medan magnetitmalmens bara använder fem liter per ton i Malmbergets pelletsverk. Mindre olja innebär att magnetiten ger lägre koldioxidutsläpp vid råjärnsframställningen.
– Magnetiten har både energi- och miljöfördelar. Det är ett viktigt incitament idag när hela stålindustrin jagar koldioxidfördelar, säger Mauritz Magnusson.
