Under 2012 och 2013 investerar Billerud 900 miljoner kronor i Skärblacka bruk utanför Norrköping. Det är i första hand en energi- och miljöinvestering för att effektivisera energianvändningen och minska utsläppen. Sodapannan byggs om och en helt ny indunstningsanläggning installeras. Rökgasreningen förbättras med ny skrubber, nya och ombyggda elfilter. Som kronan på verket kommer en ny skorsten av stål, som ersätter en befintlig av betong, att pryda fabriken.
Enligt statistik från SCB har investeringsvolymen inom massa- och pappersindustrin det senaste årtiondet legat på en ganska jämn nivå - med en tydlig topp runt 2005 och en lika markant dal 2010 - på runt 6 miljarder kronor om året. Men vad som driver investeringarna i dag är inte möjligheten till produktionsökningar, utan snarare miljöförbättringar och energieffektiviseringar, vilket miljardinvesteringen i Skärblacka bruk är ett illustrativt exempel på.
Miljökraven när det gäller utsläpp till luft och vatten har blivit strängare samtidigt som många företag sliter med lönsamhetsproblem. En stor utgiftspost i massa- och pappersbruken är inköp av bränsle och där finns stora besparingar att göra.
– Energieffektiviseringarna kommer att leda till att vi kommer att kunna halvera vår användning av externa bränslen, betonar Tor Lundqvist, brukschef på Skärblacka bruk.
Därtill kommer den årliga oljeanvändningen att minska med 5000 kubikmeter.
Indunstningsanläggningen
Det sjuder av aktivitet på Skärblacka bruk i skrivande stund. Ett stort antal utländska entreprenörer från bland annat Estland, Rumänien, Polen och Finland är på plats. Just nu pågår en hel del arbeten från hög höjd med att installera det nya elfiltret. Många jobbar också på huset där den nya indunstningsanläggningen ska stå. Det blir ett slags lådbyggnad (som nu bara är blå skelettstruktur), där en del av indunstningseffekterna sticker upp genom taket. Indunstningsanläggningen har byggts i Kina och är nu på väg med båt till Skärblacka.
– Jag såg på datorn alldeles nyss att den har kommit till Engelska kanalen, berättar Kristian Lundberg, chef för hela investeringsprojektet, som går under namnet Recovery.
När den nya indunstningen är i drift kommer de tre befintliga anläggningarna att rivas. Fördelen med den nya indunstningsanläggningen, som är samlad på ett och samma ställe, är att den har ett lägre ångbehov. I anläggningen indunstas en blandning av svartlut och rödlut till hög torrhalt för att kunna förbrännas i sodapannan.
Miljöinvesteringar
När det gäller miljöinvesteringarna så är de en direkt följd av den nya miljödom som Skärblacka bruk fick förra året. Enligt Miljödomstolens beslut måste bruket bland annat minska utsläppen av stoft från sodapannan. Kristian Lundberg påpekar att de var väl förberedda på miljödomen och överens med myndigheterna.
– Det var inte så att Billerud var inträngd i ett hörn. Det här är något vi har arbetat oss fram till tillsammans med myndigheterna och vi har varit överrens med länsstyrelsen, säger han.
Ett nytt elfilter och två ombyggda kommer att möjliggöra bättre stoftavskiljning och rökgasrening – och även bättre ekonomi.
– Sodapannestoft är inte samma sak som stoft från till exempel kraftvärmeverk. Det är värdefullt för oss och matas tillbaka in i systemet. Annars skulle vi vara tvungna att köpa in natrium och svavel så elfiltren handlar om både miljö och ekonomi för oss, förklarar Kristian Lundberg.
Elfiltren
Ett elfilter liknar en stor fyrkantig ugn med plåtar. Stoftpartiklarna avskiljs genom att de blir laddade när rökgaserna under hög temperatur blåser genom elfiltren. Partiklarna fastnar då på utfällningsplåtarna och samlas sedan upp. Ju tätare plåtarna sitter, desto effektivare blir reningen.
– När vi bygger om elfiltren får vi in mer reningsutrustning. I de två befintliga elfiltren finns två fält med utfällningsplåtar medan det nya får tre fält.
Installationen av det nya elfiltret är en av projektets första deletapper. När det är inkopplat kopplas de andra elfiltren ur, innandömet rivs ut och byggs om. I maj nästa år kopplas den nya indunstningsanläggningen in och i september kommer hela bruket att stängas av under en månad då sodapannan byggs om. I samband med driftstoppet monteras den nya 90 meter höga skorstenen. Det finns en tanke med att sprida ut investeringsbitarna under lång tid:
– Det är inte bra med för mycket folk samtidigt, varken administrativt eller säkerhetsmässigt. Ju fler som är inne och jobbar, desto mer är stressen och risken att något går illa. En elefant ska man skiva i många delar, säger Kristian Lundberg.
Varje lyft riskbedöms
Det är stort fokus på arbetsmiljö och säkerhet.
– Det är en stor förändring sedan jag började för åtta år sedan. Tidigare planerade man i tid. Nu planeras hur jobbet ska göras på ett säkert sätt.
Varje lyft är separat riskbedömt. Om till exempel en mutter faller ner från en skylift räknas det som ett tillbud och resulterar i en rapport.
– I går till exempel skulle en byggnadsarbetare arbeta vid en fasad med dålig betong, där bitar teoretiskt skulle kunna falla ned. En riskobservation gjordes och vi var tvungna att plocka ned den dåliga betongen, säger Kristian.
Men hur fungerar arbetsmiljöarbetet med arbetslag från många olika nationer? Veine Nordlöf, byggledare på Ramböll, säger att det löper bra men att kontakten endast sker med byggledarna och då på engelska.
El och automation
Till investeringen hör även stora insatser inom el och automation. Styrsystemet för sodapannan byts ut och hälften av alla ställverk. Det ska leda till effektivare processtyrning och underhåll.
I och med ombyggnaderna av indunstningsanläggningen och sodapannan kommer man också att kunna öka produktionsnivån i massafabriken, från 330 000 upp till cirka 340 000 ton massa om året.
– Vi får högre maxkapacitet än vad fabriken har nytta av för tillfället och skapar en plattform för framtiden, avslutar Kristian Lundberg.
Skärblacka bruk
Skärblacka bruk är beläget vid Motala Ström tre kilometer uppströms sjön Glan. Tillverkningen är inriktad på brunt säckpapper, vitt MG-papper och fluting. Säckar, bärkassar, påsar, omslag och förpackningar för livs- och läkemedelsindustrin är viktiga slutprodukter.
Med cirka 625 anställda är bruket en av de största privata arbetsgivarna i Norrköpings kommun. I anslutning till bruket ligger det lilla samhället Skärblacka med 4000 invånare.
Produktionskapacitet ton/år
Kraftpapper
240 000
Wellråvaror
90 000
Avsalumassa
70 000
