Europeisk industri kämpar för att stärka konkurrenskraften gentemot framför allt Kina, som har en enorm fördel i de låga arbetskraftskostnaderna. Receptet för den europeiska industrin är att hitta vägar till bättre produktivitet och kvalitet.
Bengt Lindberg tvekar inte.
– Styr- och reglersystemen är a och o för industrins utveckling. Det är nyckeln till framgång, inte minst i konkurrensen med kinesisk industri.
Bengt Lindberg är professor i produktionssystem, samt dekan för skolan för industriell teknik och management på KTH i Stockholm.
– Kineserna är främst inriktade på masstillverkning. Och i den grenen kan vi inte klå dem, på grund av deras kolossalt mycket lägre omkostnader.
Anpassa produktionen
Lindberg påpekar att europeisk industri mer och mer går mot enstycksproduktion i massproduktion, eller masscustomization som branschtermen lyder, där den centrala faktorn är förmåatt slå om och anpassa produktionen efter efterfrågan och konjunktursvängningar.
– Vägen är att modulisera - att kunna plocka ihop en skräddarsydd produkt på kort tid utan stora omställningar.
Han framhåller Scania som ett föredöme. Där har man sedan många år arbetat fram system för att kunna ställa om produktion efter efterfrågan.
– Om de gör, säg 80 000 lastbilar per år, är endast knappt 2 stycken av dem exakt likadana.
Snabb uppdatering
Ett sådant produktionssätt är nödtvång idag när bilmodellers livslängd förkortats enormt. Idag är det helt uteslutet att bygga en hel anläggning konstruerad för produktion av endast en modell.
–Volvo tillverkade sin Amazon under ett par decennier, framhåller Bengt Lindberg.
Idag håller en bilmodell 3-4 år – sedan är det dags för en uppdatering.
I princip all industriforskning i Europa idag fokuserar på utveckling av styr- och reglersystem.
–Vi har en god tradition på området i Sverige. Skogsindustrin och fordonsindustrin har alltid legat i framkant mycket på grund av sina styrsystem. Men vi måste bli ännu bättre.
Kolla egna potentialen
Christer Ramebäck, affärsområdeschef för industrisystem på Prevas Ab är inne på samma grundtanke, men förespråkar även vikten av bättre kunskap om den egna potentialen och den egna processen för att kunna programmera styr- och reglersystemen ännu bättre.
– Företagen tror ofta själva att de har högt kapacitetsutnyttjande och hög produktivitet, men börjar de mäta är det sällan så, hävdar han.
Ett av Ramebäcks recept är en så kallad TAK-mätning som snabbt ger information som svart på vitt visar var problemen sitter och därmed vilka åtgärder som behövs göra för att optimera verksamheten.
TAK står för Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande och Kvalitet. Det är ett centralt verktyg där ett företags effektivitet mäts kontinuerligt. I sin enklaste form är TAK-värdet detsamma som relationen mellan verklig produktion och den teoretiskt möjliga produktionen under samma tidsenhet.
– Det är en metod som platsar mellan styrsystemen och affärssystemen.
Mest flexibel vinner
För de större företagen vill han också föreskriva MES, Manufacturing Execution Systems. MES håller reda på var en order befinner sig i produktionen, hur väl utrustningen utnyttjas, hur maskinerna mår och rapporterar sedan detta
kontinuerligt tillbaka till affärssystemet.
– Ju mer automatiserad tillverkningen är desto större nytta gör MES.
Han är själv övertygad om att dessa system nu har nått den tekniska mognad som krävs för att tillverkande företag snabbt ska kunna dra nytta av dem.
– Det är en kritisk framgångsfaktor att arbeta uthålligt och långsiktigt med produktivitetsförbättringar.
Det är i lågkonjunktur som man bör satsa för att vara beredd när konjunkturen vänder – och det gör den alltid.
– Vinnarna är de företag som har bäst kontroll över sin operativa verksamhet – de som är mest dynamiska och flexibla, säger Christer Ramebäck.
Fakta
I stort sett all utrustning som används inom industrin idag har någon sorts styr- och reglersystem.
Processindustrin är ett av de främsta tillämpningsområdena för reglerteknik. Det gäller till exempel petrokemisk industri, pappers- och massaindustrin, reningsverk, stålverk och raffinaderier.
För att exempelvis en kemisk processanläggning ska fungera optimalt krävs att bland annat temperaturer, tryck och flöden hela tiden hålls inom noga föreskrivna gränser. Stora avvikelser kan leda till att produktkvaliteten försämras, att energiåtgången blir onödigt stor eller att det uppstår kostsamma avbrott i driften.
En kemisk anläggning utan någon form avautomatisk processreglering skulle kräva ständig manuell övervakning och justering, vilket är ekonomiskt orimligt.
Antalet reglersystem i en medelstor kemisk processanläggning varierar från några hundra till några tusen beroende på anläggningens storlek och på graden av automatisering.
Den tidigast kända tillämpningen av styrning var ett system för konstbevattning som babylonierna använde omkring år 2100 f. Kr. Holländaren Meikle uppfann år 1750 ett system för automatisk inriktning av väderkvarnar. Det var dock först i samband med industrialismens genombrott på 1800-talet som reglerteknik kom att tillämpas i
större utsträckning.
En känd apparat är James Watts centrifugalregulator från 1788, avsedd för att hålla varvtalet hos en ångmaskin konstant, oberoende av belastning och ångtryck. En annan tidig tillämpning av reglering var
autopiloten. Redan 1912 installerades en autopilot i en flygbåt.
