Facken säger nej till medlarbudet

Arbetsgivarna säger ja till medlarnas industribud. Men facken säger nej. "Budet är för lågt helt enkelt", säger Stefan Löfvén, ordförande för IF Metall.

Övriga fackförbund säger också nej till medlarbudet.

"Den föreslagna löneökningsnivån på 2,4 procent i årstakt är alldeles för låg", skriver Livsmedelsarbetarförbundet ordförande Hans-Olof Nilsson i en kommentar.

Även Sveriges Ingenjörer, Unionen och GS säger nej, med stöd av LO:s styrelse.

Vid en pressträff i kväll klargjorde industrifacken att de gemensamt har beslutat att säga nej till de opartiska ordförandenas framställan.
-Budet är för lågt helt enkelt, säger Stefan Löfvén, ordförande för IF Metall.

Facken anser att både riksbankens inflationsmål och företagens konkurrenskraft klarar högre nivåer än de 2,6 procent på 13 månader som låg i budet, vilket enligt Löfvén bara är 65 procent av fackens ursprungliga krav.
-Det säger sig självt att det är för lågt, säger Löfvén.

Ulf Bengtsson, ordförande i Sveriges Ingenjörer, tycker att finanskrisen i Europa inte ska tillåtas att dra ner de möjliga svenska löneökningarna.

-Man ska också komma ihåg att våra handelspartners inte är de som är i kris, säger han.

De fackliga företrädarna påpekade också att i nuvarande läge kommer sju dagar att följa där arbetsgivarna och facken kan ha kontakt med varandra via de opartiska ordförandena.
-Vi har inte för avsikt att varsla i morgon, säger Stefan Löfven.

-Men med tiden blir det ju ett allt allvarligare läge, fortsätter han.

Arbetsgivarsidan, som tackat ja till medlarbudet, är kritiskt till fackförbundens nej:
-Jag förstår inte det, vi ser att ekonomin är svår nu, säger Åke Svensson, vd för Teknikföretagen till TT.

Han klargör dock att arbetsgivarna säger ja till budet, men inte för att budet skulle vara särskilt lågt.
-Vi behöver förutsättningar fastslagna för industrin, säger Svensson.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, skramlar med överenskommelsen med LO på försäkringsområdet som vapen i förhandlingarna.
-Leder de till en stökig och för svensk industri och svensk ekonomi skadlig process så kan jag inte se att det blir något av med det där, säger Weihe.

Han tillägger dock att han förutsätter att parterna vill göra ansvarsfulla förhandlingar.

Per-Olof Sjöö, ordförande för facket GS och för samarbetet Facken inom industrin, ställer sig kallsinnig till vapenskramlet.
-Vi utgår fortfarande från att den preliminära överenskommelsen blir definitiv så fort vi är färdiga med våra avtalsförhandlingar. Vårt nej nu, är vår uppfattning, påverkar inte den processen.

Medlarnas bud innebar att de anställda i industrin skulle få 2,6 procent i löneökningar på 13 månader, det vill säga 2,4 procent på årsbasis eller runt 670 kronor mer i månaden.

En konflikt i industrin i det här ekonomiska läget skulle vara för riskfylld, resonerar arbetsgivarna. Skulle det ändå bli nobben från facken och sedan konflikt, kommer den nyligen framförhandlade lösningen med LO på försäkringsområdet att äventyras, hotar arbetsgivarna.

Rent historiskt brukar det slutliga utfallet landa någonstans runt 0,7-0,8 procent under fackens krav. Det här skulle landa strax under. Dessutom bör 2,4 procent säkra reallönerna nästa år eftersom inflationen bedöms landa under två procent. Och det är ett kort avtal, då är det enklare att ta ett något sämre bud.

(TT)