Industriell spillvärme blir fjärrvärme

Öresundskrafts produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla sker i ett flertal anläggningar. Västhamnsverket i Helsingborg är den viktigaste och har nere vid färjeterminalen ett omfattande System 800xA för styrningen av en kraftvärmeanläggning som producerar el och värme. Sedan fjärrvärmen startade 1964 har man fasat ut olja och kol som bränsle och använder idag huvudsakligen biobränsle och spillvärme.
Öresundskrafts produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla sker i ett flertal anläggningar. Västhamnsverket i Helsingborg är den viktigaste och har nere vid färjeterminalen ett omfattande System 800xA för styrningen av en kraftvärmeanläggning som producerar el och värme. Sedan fjärrvärmen startade 1964 har man fasat ut olja och kol som bränsle och använder idag huvudsakligen biobränsle och spillvärme.
Avfallsstationen Spittelau i Wien som blivit en Europeisk förebild för sopförbränning och återanvändning av industrins spillvärme. Foto: Wikimedia commons
Avfallsstationen Spittelau i Wien som blivit en Europeisk förebild för sopförbränning och återanvändning av industrins spillvärme. Foto: Wikimedia commons
Exencotech prototyp för omvandling av lågtempererad spillvärme till elenergi. Foto: Exencotech
Exencotech prototyp för omvandling av lågtempererad spillvärme till elenergi. Foto: Exencotech

Miljömedvetenheten bland människor ökar och frågor som kretsloppstänkande, förnyelsebara energikällor och återvinning är aktuella och omdiskuterade. Vi oroar oss ständigt över hur energiresurser fördelas världen över och om de kommer att ta slut inom en nära framtid. Men faktum är att samtidigt som denna debatt pågår låter vi stora
mängder energi rinna genom fingrarna. Denna energi är spillvärme; en resurs som går förlorad om man inte tar tillvara den.

Spillvärme är energi som blir till värme utan att vara den egentliga produkten som till exempel i en vanlig glödlampa, i bilarnas motorer eller inom många industrier. Industriell spillvärme är den värme som blir över i industrins ordinarie verksamhet och som i vissa fall kan användas i fjärrvärmenäten. Den industriella spillvärmen
värmer i dag hela städer, som Luleå och Karlshamn, och med mer spillvärme i näten skulle stora mängder energi sparas eller användas på ett bättre sätt. Den största skillnaden mellan spillvärme från industrier och övrig spillvärm  är att den industriella har mycket högre temperatur, cirka 100 grader Celsius, jämfört med den som kommer från till exempel livsmedelsbutikers kylanläggningar, cirka 33 grader Celius. Man skiljer därför på industriell och sekundär spillvärme.

Sverige är det land i världen som idag bäst tar hand om industriell spillvärme och det blir allt vanligare att denna typ av spillvärme utnyttjas som fjärrvärme. Under 2008 utgjorde spillvärme sju procent av energitillförseln till fjärrvärmeproduktionen i Sverige. Fördelen med den industriella spillvärmen är att den har tillräckligt hög temperatur för att kunna levereras direkt ut på fjärrvärmenätet. Att skicka ut sekundär spillvärme, som är lågtempererad, i det befintliga fjärrvärmenätet är inte lönsamt eftersom den skulle sänka temperaturen i fjärrvärmesystemet. Däremot kan lågtempererad spillvärme användas i ett närvärmesystem där man kräver lika höga temperaturer eller användas som värmekälla till en värmepump, vilket kan ge en produktion av fjärrvärme om el tillförs.

Fjärrvärme genom avfall och skog
Spillvärme kan även erhållas genom rester från skogsavverkning och avfallsförbränning. Genom förbränning av endera rester från skogsavverkning, rester som annars hade lämnats kvar i skogen, eller avfall från soptippen skapas hetvatten inte för fjärrvärmenäten. Miljövinsten av spillvärme är hög eftersom miljöbelastningen anses tillhöra den produktion som värmen ursprungligen kommer ifrån. Det innebär att mindre mängd växthusgaser släpps ut vilket är positivt för miljön.

Trots att vi i Sverige är relativt duktiga på att använda spillvärme, framför allt i jämförelse med många andra länder, skulle Sverige kunna använda mer av den här värmen. Det finns en stor outnyttjad potential. Men i en förstudie som Energimyndigheten gjorde för två år sedan kom de tydligt fram till att den främsta anledningen till att spillvärmen inte används i större utsträckning beror på lönsamhet. Att spillvärme är lönsamt är konstaterat men tydligen kan det vara ännu mer lönsamt med biokraftvärme och avfallsförbränning.

Spillvärme från industrin kräver nya Investeringar
Enligt Energimyndighetens förstudie ska anledningen till att det är mer lönsamt med avfallsförbränning och biokraftvärme än spillvärme beror på politiska beslut och styrmedel. Det råder nämligen förbud mot att deponera brännbart avfall och detta innebär att allt avfall som inte kan återvinnas måste eldas vilket ger en positiv effekt för utvecklingen av avfallseldad kraftvärme. När det gäller biokraftvärme så finns möjligheten att erhålla elcertifikat för
biokraftvärmegenererad elektricitet. Systemet innebär att det blir mer lönsamt att investera i kraftvärmeverk, drivet av biobränsle eller avfall, som producerar både värme och el. Ett fjärrvärmebolag som har en kraftvärmeanläggning
kan därmed tjäna pengar både på värme och el. Ytterligare en nackdel för en utökad satsning på spillvärme är att det måste göras nya investeringar för att möjliggöra tillvaratagandet av värmen, detta gäller framför allt om man vill ta vara på sekundär spillvärme men även spillvärme från industrin.

Enligt ÅF AB Division Energi är dessutom de spillvärmekällor som idag inte utnyttjas lokaliserade långt från ett fjärrvärmenät vilket innebär att man är tvungen att först bygga en anslutning för att kunna utnyttja Sveriges fulla
potential.

Ny teknik
De höga elpriserna i kombination med spillvärmens lönsamhetskonkurrens gjorde det däremot, för några år sedan, intressant att blåsa liv i en gammal teknik nämligen att omvandla spillvärme från industrin till el till ett fördelaktigt
pris. Kombinationen av höga elpriser och elcertifikat gör det lönsamt att producera el med industriell spillvärme och då kan spillvärmen plötsligt konkurrera med avfallsförbränning och biokraftvärme.

Inom verkstadskoncernen Opcon har man utvecklat en egen expansionsteknik för detta. Tekniken bygger på den så kallade ORC-cykeln, organisk rankinecykel, där ett arbetsmedium förgasas med hjälp av spillvärme. Gasen expanderas sedan i en turbin, som i sin tur driver en elproducerande generator. Tekniken är kommersiellt gångbar redan från så låga temperaturer på spillvärmen som 55 grader Celsius.

Hur man på bästa sätt ska ta tillvara och använda spillvärme är helt klart en komplex fråga. Möjligheter att energimässigt matcha ihop spillvärme med värmebehov inom företagen är många men ett övergripande krav finns förstås att spillvärmen bör användas på det ekonomiskt och strategiskt mest fördelaktiga sättet både på kort och lång sikt.