Lund kan bygga ett nytt forskningscenter för nanoteknik

Ivan Maxomov, en av nanoforskarna vid Lund universitet. Foto: Mikael Risedal
Ivan Maxomov, en av nanoforskarna vid Lund universitet. Foto: Mikael Risedal
Lars Samuelsson och Heiner Linke är professorer i fasta tillståndets fysik vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal
Lars Samuelsson och Heiner Linke är professorer i fasta tillståndets fysik vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal

En nanofabrik som ska underlätta för forskare och företag att ta fram pilotprodukter inom nanoteknik planeras nu i Science Village i norra Lund, granne med ESS och Max IV. Ett kluster av företag och tjänster, med närhet till universitetets forskning, är tänkt att växa fram kring gemensamhetsutrustningen för nanoproduktion.

Ordet nano kommer ursprungligen av grekiskans ord för dvärg, men begreppet fick större spridning inom vetenskapsvärlden så sent som 1974, då japanen Norio Taniguchi vid Tokyo Science University, började använda ordet för att beskriva konstruktioner som var under en mikrometer. Idag används begreppet nanoteknik för att beskriva tekniska detaljer som är 1 – 100 nanometer i storlek, det vill säga atomstorlek. Nanoteknik handlar alltså om att utforska och använda atomer och molekyler för att designa nya material, komponenter eller system som har förbättrade eller nya egenskaper.

Nanoteknik är idag ett tvärvetenskapligt forskningsområde inom ämnen som materialvetenskap, mekanik, elektronik, biologi och medicin. Nanomaterial nyttjas nuförtiden i åtskilliga varuprodukter, bland annat i fordon, elektronik, kläder bilar, kosmetik, hushållsprodukter, livsmedel, leksaker och sportutrustning. 

Nanokonsortiet
Lund byggde för drygt 25 år sedan upp en forskningsmiljö kring nanoteknik, då Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet grundades 1989. Idag är det ett av Sveriges strategiska forskningsområden som engagerar mer än 250 forskare vid de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska fakulteterna. Forskningen är fokuserad på materialvetenskap av nanostrukturer, samt dess tillämpning inom grundvetenskapliga studier, elektronik, optoelektronik, energiutvinning, och livsvetenskaper.

Forskningen har också utmynnat i kommersiellt framgångsrika företag som knoppats av via universitetet, däribland Sol Voltaics AB och Glo AB, där det senare företaget även etablerats i Silicon Valley för få igång storskalig serieproduktion.

Nanova
Och nu vill alltså Lund utveckla nanoforskningen vidare genom bygga en nanofabrik, döpt till Nanova, i Science Village. Vinnova och Region Skåne finansierar en förstudie av projektet som initierats av nämnda Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet.

– Med Nanova vill vi skapa förutsättningarna för att nya företag skall kunna utvecklas från R&D-fas till full produktion, utan att man skall behöva lämna Sverige, säger Lars Samuelson, professor i nanofysik vid Lunds universitet.

Han ser flera affärsmöjligheter för nanotrådar. Utöver Glos lysdioder och Sol Voltaics solceller finns enligt Lars Samuelson potential för nya företag inriktade mot tillämpningar inom bland annat elektronik, UV-lysdioder och biomedicin.

Förstudien ska resultera i en uppskattning av investeringsbehov och marknadspotential samt förslag till affärsmodell. Målet är att bli internationellt konkurrenskraftig och finansiellt självförsörjande.

Yvonne Mårtensson, som fram till årsskiftet var vd för CellaVision AB i Lund, leder sedan 1 februari arbetet med förstudien. Medlen från Vinnova och Region Skåne ligger på 2,2 Mkr och bekostar förstudien samt vissa satsningar i uppstartsfasen. Därutöver bidrar Medicon Villageoch näringslivet med personella resurser och på andra sätt in kind.

Parallellt med detta arbetar Lunds universitet för att bygga ut Lund Nano Lab som är ett renodlat forskningslabb för forskning kring nanotrådar. Detta drivs i Lunds universitets regi medan Nanova är ett projekt utanför universitetet.

Tillsammans utgör dessa två satsningar ett sätt att skapa hela värdekedjan från forskning till marknad.