Enligt EUs strategi för hållbar bioekonomi kommer varje krona som investeras i forskning och innovation inom bioekonomi generera tio gånger pengarna i bioekonomisektorerna fram till 2025. Det är en av anledningarna till att pappers- och massaindustriklustret, The Paper Province, nu satsar stort på att bli en internationell förebild inom skoglig bioekonomi där skogen ska vara råvaran för merparten av de material, produkter, kemikalier och den energi som produceras. Resultatet ska bli ett hållbart kretslopp helt baserat på förnybara råvaror. Därför var det extra intressant när Åsa Östlund från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, besökte Karlstads universitet och talade om cellulosatextilier.
– I vår region har vi den största ansamlingen av kompetens i världen kring träförädling. Det ger oss unika förutsättningar att bygga en framgångsrik bioekonomi kring skogsråvaran. Det som behövs nu är bioekonomiska innovationer och idéer, och där är "CelluNova" ett utmärkt exempel, menar Maria Hollander, vd på The Paper Province.
CelluNova är en textilfiber av cellulosa från trä som kan tillverkas i vanliga massabruk, och som utvecklas av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tillsammans med bl a Södra, Innventia och Swerea IVF. Åsa Östlund är forskare och projektledare på SP, och en av personerna bakom den nya textilfibern. Hon vill ingjuta mod i skogsindustriföretagen så att de ska våga vara mer nytänkande i sin verksamhet.
– Min förhoppning är att de inte enbart ska tänka på trä, papper och byggvaror som möjliga inkomstkällor, utan även bredda sin kundkrets och då ta hänsyn till kundnyttan i ett tidigt skede av produktutvecklingen, säger Åsa Östlund.
Åsa ser CelluNova som en värdig konkurrent till bomull, som kommer mycket lägligt med tanke på att den globala efterfrågan på textil ökar med den växande befolkningen. I Sverige förbrukar vi cirka 72 tusen ton kläder per år, och de flesta kläderna hamnar på tippen när vi tröttnat på dem.
– Bomull tillverkas under en smutsiga och vattenslukande förhållanden som ger upphov till stora miljöbelastningar - ofta i länder som har vattenbrist. CelluNova är ett betydligt miljövänligare alternativ, som också möjliggör återvinning av brukskemikalier på ett bättre sätt, berättar Åsa.
CelluNova-fibern kan enligt Åsa jämföras med den bästa viskosen, och kan bearbetas för att ges olika egenskaper. Men medan tillverkning av viskos kräver miljöfarligt koldisulfid, så är tillverkning av Cellunova mer miljövänlig.
Enligt planen ska det byggas en demoanläggning nästa höst, för att testa tillverkningsprocessen i mindre skala. Och om alla tester faller väl ut kan CelluNova komma att lanseras kommersiellt år 2017. Förmodligen genom tillverkningslicenser. I princip kommer det vara relativt enkelt för ett dissolvingmassabruk att integrera textilfibertillverkning i sin process.
