Nu finns en helt ny guide för prövning av gruvverksamhet. Det är SGU som tagit fram vägledningen i samråd med Naturvårdsverket.
SGU fick uppdraget i sitt regleringsbrev från Näringsdepartementet , och där stod också att uppdraget skulle göras i samråd med Naturvårdsverket. Vägledningen, som riktas till både gruvindustri och myndigheter, är ett led i arbetet för att effektivisera prövningsprocessen.
En arbetsgrupp med personal från SGU och Naturvårdsverket har utarbetat vägledningen med projektledaren Joanna Lindahl från SGU i spetsen.
Hela prövningsprocessen
– Vi har haft en styrgrupp med folk från Boliden, Northland, Naturvårdsverket och SGU kopplad till projektet som hjälpt till med inriktning. Dessutom har vi skickat rapportutkast till en referensgrupp vid ett par tillfällen. Där har det funnits deltagare från både länsstyrelser och näringslivet, säger Joanna Lindahl.
Vägledningen omfattar hela prövningsprocessen, från undersökningsarbeten till en gruva i drift, med prövning enligt minerallagen och miljöbalken, markanvisning samt bygg- och marklov. Den beskriver också processen med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och vad den ska innehålla samt ger råd om vad som behövs för en effektiv prövningsprocess.
En rad tillstånd
När en ny gruva ska startas krävs en rad tillstånd och prövningsprocessen involverar flera olika beslutsinstanser. Vägledningen beskriver hela prövningsprocessen utifrån gällande rätt och ger alla inblandade aktörer en tydlig redogörelse över vad som prövas i de olika stegen och vilket beslutsunderlag som krävs vid respektive prövning.
– Vägledningen riktar sig till länsstyrelser och verksamhetsutövare som gruv- och prospekteringsbolag. Men rapporten kan också vara till nytta för exempelvis konsulter, prövnings- och remissinstanser med flera, säger hon.
Vid ansökan om tillstånd för gruvverksamhet sker en omfattande prövning enligt minerallagen och miljöbalkens regler. I underlaget, som lämnas av verksamhetsutövaren till prövningsmyndigheterna, ska utförliga beskrivningar lämnas för hur den planerade verksamheten kommer att bedrivas och kan antas komma att påverka den kringliggande miljön.
Bättre samsyn i landet
Näringslivet har påtalat att det är önskvärt med tydligare vägledning i vilka underlag som kommer att krävas för prövningen. Tanken är god och man hoppas på åtminstone ett par önskvärda effekter med vägledningen:
- Kortare handläggningstider. Genom att ett mer komplett beslutsunderlag lämnas till prövningsmyndigheten kan handläggningstiderna kortas genom att underlaget i ansökan i mindre omfattning behöver kompletteras.
- Bättre samsyn i landet. Det finns länsstyrelser med stor erfarenhet av gruvor och länsstyrelser som tidigare knappt kommit i kontakt med minerallagen. Det är av stor vikt att dessa länsstyrelser behandlar ärenden på likartat sätt.
Kortvariant på gång
Vägledningen på 64 sidor är ganska omfattande. Finns det en kortvariant, typ ett körschema på ett par sidor?
– Det finns idag ingen kortvariant av vägledningen. Det har från flera håll kommit önskemål om en sådan och SGU har för avsikt att ta fram en under hösten som då också ska översättas till engelska, säger Joanna Lindahl.
Går ni vidare med arbetet på något sätt?
– Naturvårdsverket och SGU är överens om att vägledningsarbetet ska fortsätta, dels för att ta hänsyn till nya förutsättningar som lagändringar och rättspraxis, men också för att fördjupa det arbete som hitintills har gjorts. Det finns en önskan från branschen att vägledningen ännu tydligare ska utveckla vad som bör ingå i en miljökonsekvensbeskrivning och att ge vägledning kring hur de ska avgränsa sin ansökan.
Arbetet med vägledningen som alltså har skett på uppdrag av regeringen är ett led i den nationella mineralstrategin i syfte att stärka Sveriges position som Europas ledande gruv- och mineralnation.
Vägledning för prövning av gruvverksamhet kan laddas ned på www.sgu.se.
Fakta | Koncessionsprövningsprocessen i korthet
1. Sökanden rekommenderas att genomföra samråd med länsstyrelsen samt lokala och regionala intressenter.
2. Bolaget upprättar ansökan med MKB och bilagor och skickar in den till Bergsstaten.
3. Bergsstaten gör inledande granskning och begär in eventuella kompletteringar
från bolaget.
4. När Bergsstaten bedömt att ansökan är komplett för vidare handläggning skickas ärendet med MKB på samrådsremiss till länsstyrelsen.
5. Samtidigt kungörs ärendet och sakägare ges tillfälle att inkomma med synpunkter.
6. Yttranden med eventuella krav på kompletteringar inkommer till Bergsstaten.
7. Bolaget ges möjlighet att komplettera handlingarna och sedan skickas eventuellt en ny samrådsremiss till länsstyrelsen.
8. Om ärendet inte behöver kommuncieras ytterligare efter länsstyrelsens slutliga yttrande, kan bergmästaren fatta beslut
9. Eventuellt överklagande.
