Hela Sveriges överskott i utrikeshandeln under 2012 genererades av den svenska basindustrin. Utan basindustrin skulle överskottet på 70 miljarder kronor ha blivit ett lika stort underskott.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. För att ha en bra tyngd i förhandlingar och vid utredningar har företagen som representerar massa/pappers-, sågverks-, malm- och stålindustrin samt mekaniska verkstäder, samlats i en arbetsgivarorganisation: Industriarbetsgivarna, sedan hösten 2012.
– Vi representerar 860 medlemsföretag som totalt har cirka 82 000 anställda, säger Per Hidesten, vd för den nya organisationen. Skogsindustrier, stål och metall har ungefär lika många anställda, därefter kommer gruvor och som fjärde grupp finns SVEMEK där mekaniska verkstäder och många fler företag finns. Gemensamt är att företagen förädlar svenska råvaror inte importerade.
Basindustrin viktig
Bildandet av Industriarbetsgivarna kom till för att bli en starkare röst på arbetsmarknaden och en viktigare part när det gäller påverkan på politiker och andra beslutsfattare. Medlemsföretagen ska koncentrera sig på sin kärnverksamhet.
– Det är oerhört viktigt att vi kan påverka för att basindustrin inte ska förlora konkurrenskraft. Vi måste få ut vårt budskap både på landsnivå och på Europanivå. Ett exempel där svensk industri drabbats av konkurrensnackdelar är EU:s svaveldirektiv. Det kommer att kosta industrin flera miljarder kronor om året i ytterligare kostnader.
På kort tid tvingas sjöfarten ställa om till krav på lägre svavelutsläpp som inte är konkurrensneutralt genom att det endast drabbar sjöfarten i svavelkontrollområden som Nordsjön och Östersjön. Industrin utefter Norrlandskusten tillhör dem som drabbas hårdast av högre transportkostnader på grund av svaveldirektivet.
Syns inte i Stockholm
I princip all industri i Norrland där exporten sker på fartyg berörs av svaveldirektivet. Hur direktivet påverkar längre söderut i Sverige beror bland annat på i vilken utsträckning företagen har möjlighet att välja mellan sjötransport och landsvägstransport.
– Det är lätt att basindustrins villkor glöms bort i Stockholm där många av beslutsfattarna finns. I storstäderna är vi inte särskilt synliga. Däremot är basindustrin på många mindre orter i landet dominerande. Där syns fabrikerna och transporterna. Därför är det lättare att få förståelse för industrins villkor hos lokala politiker och beslutsfattare, som också har en god inblick i företagens verksamhet och de jobb som industrin genererar både direkt och indirekt.
USA:s utveckling positiv
När Per Hidesten blickar framåt betonar han vikten av att problemen inom euroländerna löses. Nedgången i Kinas tillväxttakt har inte blivit så stor som befarat och i USA syns en positiv utveckling.
– Våra industrier måste fortsätta att utveckla sin framställning och sina produkter. Många av våra medlemsföretag är starkt nischade. Det är bra för det ger konkurrensfördelar.
Fakta | Industriarbetsgivarna
Industriarbetsgivarna bildades hösten 2012 och är en sammanslagning av fyra förbund; Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, Skogsindustrierna (arbetsgivardelen), Gruvornas Arbetsgivareförbund och SVEMEK. Bolaget är specialiserat på arbetsgivarfrågor och stödjer sina medlemsföretag med frågor som rör relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Så här ser fördelning ut:
Skogsindustrierna med 50-tal massa- och pappersbruk och 140 sågverk. Totalt 275 medlemsföretag som sysselsätter drygt 32 000 personer.
Stål och Metall Arbetsgivarförbundet 170 medlemsföretag med drygt 34 000 anställda. Företagen förädlar stål-och metallprodukter.
Gruvornas arbetsgivarförbund med 40 medlemmar som är medlemmar i SveMin och har cirka 8 500 anställda.
SVEMEK har 370 medlemmar 7 500 anställda inom flera industribranscher bland annat Stål och- maskinbyggare.
