Frihandel förbättrar folkhälsan i de länder som ingår i frihandeln. Tidskriften The Hill skriver om en rapport från The Geneva Network, en thinktank som arbetar med handel, utvecklingsfrågor och hälsopolitik. Rapporten visar att folkhälsan påverkas positivt av frihandel.
- Förhandlingarna i Nordamerika för frihandelsavtal (NAFTA) ägde nyligen rum i Mexiko och man hoppades kunna fortsätta med de hittillsvarande fastställda villkoren för handel mellan Kanada, Mexiko och USA som har gällt sedan mitten av 1990-talet.
Motståndare till frihandel kommer dock att hoppas på ett misslyckande. För dem är NAFTA inte bara den ekonomiska fienden för arbetande människor, men också skadlig för deras hälsa.
Ett internt memo som cirkulerade i oktober och som utgavs av White House National Trade Council Director Peter Navarro hävdade att produktionsminskningen i USA och i förlängningen av NAFTA har lett till en rad hälsoproblem, däribland stigande barnlöshet och ökat antal tidiga dödsfall.
Navarros bredsida följer decennier av både högerpopulisternas och vissa vänstergruppernas argument om att frihandel skadar hälsan genom att främja ekonomisk osäkerhet och ojämlikhet, förvärra föroreningar och till och med genom att göra ohälsosam mat tillgänglig.
Detta är förföriskt men missvisande anser experterna. I själva verket skulle slutet på NAFTA och en minskning av frihandeln leda till verkliga hälsorisker.
De flesta motståndarna till NAFTA fokuserar på lokaliserade negativa effekter, men få tittar på den större bilden. Det är särskilt en ny och växande ekonomisk forskning som har granskat på förhållandet mellan frihandel och hälsa. Dessa forskare är eniga om att färre handelshinder innebär friskare befolkningar.
Medan alla länder blir friskare genom ökad öppenhet för handel, ser de flesta studier att fördelarna blir ännu större för låginkomstländer.
Frihandelns inverkan på hälsan går utöver ökad ekonomisk tillväxt. Öppningen av internationella gränser sedan andra världskriget har bidragit till att sprida nya hälsorelaterade teknologier.
Medicin, vacciner och medicinsk utrustning är nu tillgängliga i alla hörn av världen, ofta för inte mer än för några cent vilket är en anmärkningsvärd prestation. Handeln kommer uppenbarligen att fortsätta ändå även i frånvaro av NAFTA, men nya hinder kunna störa handelsflöden över hela Nordamerika.
Före tiden för NAFTA, betalade Mexiko avgifter på upp till 15 procent på läkemedel som importerades från USA och Kanada. Tack vare NAFTA avskaffades dessa taxor och därmed försvann en regressiv skatt för de sjuka. Ett mer konkurrenskraftigt Mexiko har tillåtit sin läkemedelsindustri att framstå som en regional ledare, även för många amerikaner som idag är beroende på marknadens billiga, högkvalitativa generiska läkemedel.
Om NAFTA försvinner, tvingas Mexiko till att återinföra 15-procents tariffen, som fortfarande tillämpas på medicinimport från länder utanför blocket, vilket höjer priset på nya läkemedel som importeras från USA. För Mexikos del innebär detta nya hälsoutmaningar som uppstår genom en åldrande men längre levande befolkning, till exempel genom ökat antal cancerfall.
Ytterligare hälsokomplikationer skulle kunna komma från störningar för den medicinska apparatindustrin. Under NAFTA har industrin utvecklat en internationell försörjningskedja som bidrar till lägre priser på allt från pacemakers till konstgjorda kroppsdelar.
Den större bilden är otvetydig. Frihandel förbättrar folkhälsan, anser tidskriften The Hill.
