4 miljarder kronor. Denna nästintill ofattbara summa investerar skogskoncernen Södra i sitt sulfatmassabruk i Värö under de två kommande åren. Med investeringen kommer Södra Cell Värö att nästan fördubbla sin massakapacitet, från dagens 425 000 ton till 700 000 ton per år. Det innebär att fabriken blir en av de fem största producenterna av barrsulfatmassa i världen.
Fabrikens läge på Väröhalvön är speciellt: det är ett åkerlandskap två mil från närmaste staden Varberg och 6 mil från Göteborg. Inom synhåll ligger kärnkraftverket i Ringhals. Till skillnad från de flesta massa- och pappersbruk i landet har Södra Cell Värö inte vuxit fram ur ett brukssamhälle. På gott och ont. Här finns ingen industriell tradition att luta sig emot, men inte heller någon bruksort i traditionell mening som kan förväntas ta ett vidare samhällsansvar. Ingen annan verksamhet låg här innan Södra Cell Värö öppnade fabriken 1972. En parallell till kärnkraftverket i Ringhals, Sveriges största kraftverk, infinner sig. Också det uppfördes på jungfrulig mark och togs i drift två år efter massabruket.
Rena vinstlottenI dag framstår massafabrikens läge som rena vinstlotten eftersom det ger stora expansionsmöjligheter. Något som bäddat för mångmiljardsatsningen.
På fabriksområdet, granne med massabruket ligger ett av Sveriges största sågverk som också hör till Södra-koncernen. Anläggningarna fungerar som ett kombinat och drar nytta av varandras restflöden: flis och bark som blir över i tillverkningen av konstruktionsvirke i sågverket tar massafabriken hand om. I utbyte får sågverket ånga och el från sulfatmassaproduktionen.
– Normalt sett eldar sågverk upp barken, men här kommer den över till oss och vi omvandlar den till biobränsle, säger Jonas Eriksson, platschef på Södra Cell Värö.
I år togs också en ny pelletsfabrik i drift på bruket som omvandlar restprodukten sågspån från sågverket till bränslepellets. Bränslepelletsen leverereras sedan till Göteborg Energi som genom en förgasningsprocess omvandlar den till biogen naturgas som sedan skickas ut på Sveriges enda naturgasnät på västkusten.
Flera omständigheterDet var flera omständigheter som gav möjlighet att expandera fabriken i denna mångmiljardinvestering.
Dels ökar efterfrågan på pappersmassa till mjukpapper, vilket är Södra Cell Värös största produkt, Mjukpapperskonsumtionen ökar i världen, inte minst i många utvecklingsländer i takt med att medelklassen där växer. Södra Cell Värö har under de senaste 15 åren radikalt ställt om produktionen, från massa till finpapper, som var den dominerande produkten i slutet av 2000-talet, till tillverkning mjukpappersmassa.
– Många säger att det är en kris i branschen, men vi hävdar att det inte är det utan att det är fråga om ett teknikskifte. Efterfrågan på tidningspapper har minskat och kommer att fortsätta att minska, men det sker en tillväxt på flera andra marknader och där ökar behovet av långfibrig massa, säger Jonas Eriksson.
Virke blir överEtt annat skäl till utbyggnaden är att Södras ägare har stora skogstillgångar som man vill utnyttja till fullo. Flera externa massaproducenter hämtar inte längre sin råvara från Södras skogar eftersom de lagt ned sin verksamhet, till exempel Kvarnsvedens bruk som stängt ned en pappersmaskin. Leveranserna har även slutat gå till Hylte bruk som lagt ned två pappersmaskiner. I Norge har samtidigt flera massabruk avvecklats (Moss, Follum, Tofte), vilket lett till att Värmlandsbruken Gruvön och Skoghall börjat hämta mer ved från Norge och mindre från Södras skogar.
– Då finns virke över att ta vara på, säger Jonas Eriksson.
Den tredje faktorn är som tidigare nämnts läget, möjligheten att bygga ut verksamheten.
– Här har vi utrymme för att bygga ut. Det kan vara väldigt trångt på vissa andra ställen, säger han.
SkalfördelarUtbyggnaden i sig ger skalfördelar:
– Har man en stor fabrik är man oerhört mycket mer konkurrenskraftig. Det ger skalfördelar, en mer energieffektiv drift och möjlighet att sälja mer energi.
På liknande sätt ger en stor installation skalfördelar jämfört med två små.
– Vi försöker hålla oss till en fiberlinje så långt det är möjligt. Det kostar inte jättemycket mer att underhålla en stor fiberlinje jämfört med en liten, men det kostar mycket mer att underhålla två linjer. Nackdelen är att det blir sämre redundans med en linje, säger Jonas.
Utbyggbara lösningarFabriken lever dock inte alltid som den lär. I till exempel renseriet pågår just nu omfattande markarbeten för att bygga en andra renserilinje parallellt med den befintliga.
Att man i tidigare investeringsprojekt i många fall valde utbyggbara lösningar - en kostym större än vad man för tillfället behövde - är Jonas Erikson idag tacksam för, i synnerhet när det gäller sodapannan. Den befintliga sodapannan byggdes år 2000 för 650 miljoner kronor.
– Vi köpte den som utbyggbar och vi är oerhört glada för det idag. Annars hade det varit svårt att få till den här utbyggnaden.
På liknande sätt är den befintliga indunstningsanläggningen med sju effekter utbyggbar vilket man nu kommer att dra nytta av genom att komplettera den med fyra ytterligare effekter.
Fullstort eller utbyggbart?I år körde Södra Cell Värö igång sin nya mesaugn, en investering från ett tidigare projekt. Den anläggningen behöver inte kompletteras, eftersom man från början valde ett större format på anläggningen än man då behövde.
– Den byggdes fullstor från början trots att vi inte behövde den kapaciteten då. Men eftersom prisskillnaden mellan en stor och liten anläggning inte var så stor köptes en fullstor anläggning, berättar Jonas Eriksson.
– När vi investerat på senare tid har vi tittat mycket på hur mycket det kostar att bygga fullstort jämfört med att bygga utbyggbart, tillägger han.
I många fall byts hela den gamla utrustningen ut. Det befintliga kokeriet med 10 kokare tas ur drift och i stället byggs en kontinuerlig kokare. I skrivande stund pågår grundläggningsarbeten för den anläggningen. Även i torkanläggningen byts mycket av utrustningen ut. Den befintliga har en kapacitet på 1400 ton massa per dygn, medan den nya får en kapacitet på 2100 ton massa.
KondensturbinDen befintliga mottrycksturbinen kompletteras med en kondensturbin. Till turbinen kommer ett nytt kyltorn att byggas.
– I stället för att ta mer vatten från Viskan kommer vi att kyla turbinen med hjälp av kyltornet.
I och med investeringen kommer bruket att producera mer restvärme och el. I dag försörjer bruket hela Varberg med fjärrvärme och levererar totalt 1,6 terrawattimmar energi till externa kunder.
– Vi är stolta över att vi i alla fall ligger på samma enhet som Ringhals, säger Jonas skämtsamt.
Kommer investeringen då att generera många permanenta arbetstillfällen?
– Hos oss tillkommer 20 årsarbeten, men i skogs- och transportledet räknar vi med en ökning på 220 anställda.
