Sverige halkar efter i välståndsligan, visar McKinseys nya rapport. Produktivitetstapp, hårdare konkurrens och brist på reformer hotar framtidens tillväxt. Sverige har tappat mark i den internationella välståndsligan och riskerar att hamna långt efter sina konkurrenter. Det visar McKinseys nya Sverigerapport, som varnar för att landets tillväxtkraft håller på att försvagas.
Efter tre decennier då Sverige tillhörde världens tillväxtelit, sprungit ifrån EU och nästan hållit jämna steg med USA, har utvecklingen stannat av. Det senaste decenniet har BNP-tillväxten per capita tappat nästan en procentenhet per år. Sverige har fallit från fjärde till trettonde plats i OECD:s välståndsliga.
– När vi säger att Sverige har tappat fart menar vi att om vi hade hållit jämna steg med amerikanerna – eller med vår egen tillväxttakt under föregående tioårsperiod – skulle vårt BNP per capita ha vuxit med en komma åtta procentenheter per år i stället för noll komma nio, säger Sebastian Sjöberg, vd för McKinsey Sverige.
Det motsvarar omkring 650 miljarder kronor – ungefär lika mycket som hela den svenska sjukvårdsbudgeten.
Halverad tillväxttakt och svagare produktivitet
Enligt rapporten har tillväxttakten halverats jämfört med föregående tioårsperiod. Sveriges tidigare paradgren – hög produktivitet – växer nu långsammare än både i USA och stora delar av Europa.
Den svaga kronan har visserligen gett exportindustrin stöd, men döljer samtidigt att produktivitetsökningen bromsat in kraftigt. McKinsey pekar på två huvudorsaker: investeringar koncentreras till branscher med låg tillväxttakt och den internationella konkurrensen har skärpts, särskilt från Kina.
– Kinesiska bolag arbetar med en helt annan ambitionsnivå. De är plattare organiserade, har kortare avstånd mellan beslutsfattare och utförare och samarbetar närmare med både konkurrenter och leverantörer. Det gör dem betydligt snabbare i praktiken, säger Sebastian Sjöberg.
Styrkor har blivit svagheter
Sveriges styrkor – innovativ exportindustri, stabilt samhällsklimat och stark offentlig sektor – har också blivit svagheter. Landet är bäst i Europa på att föda fram snabbväxande teknikbolag, men många börsnoteras eller flyttar huvudkontor utomlands.
Sverige halkar efter i OECD:s välståndsliga
– Det är en imponerande styrka inom innovation och entreprenörskap, men vi säljer ut mycket av värdet. Över sjuttio procent av värdet på våra nystartade bolag hamnar utomlands, och det är dåliga nyheter för landets långsiktiga tillväxt, säger Sjöberg.
Samtidigt är Sverige snabbast i EU på att införa nya lagar, men tillståndsprocesser för vindkraft och gruvdrift tar längre tid än i de flesta jämförbara länder. Offentlig sektor, tidigare en styrka, uppvisar tecken på minskad effektivitet. Antalet administrativa tjänster växer tre gånger snabbare än antalet anställda i direkt verksamhet.
Arbetsmarknaden har hög sysselsättningsgrad, men nya jobb skapas inte i de mest produktiva branscherna. Arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer och svensken arbetar i genomsnitt färre timmar än både européer och amerikaner. När teknologier som artificiell intelligens nu snabbt förändrar arbetslivet finns en risk för ökade klyftor om omställningen inte hanteras väl.
Utbildningsnivån är visserligen hög, men bristen på ingenjörer och naturvetare hotar tillväxten. Infrastrukturen har samtidigt en växande underhållsskuld, och Sverige är inte längre i framkant när det gäller utvecklingen av 5G och 6G.
Behov av ny vision och reformer
McKinsey efterlyser en gemensam vision för tillväxt, stärkt innovationskraft och större satsningar på framtidsbranscher som artificiell intelligens och grön teknik. Offentlig sektor behöver bli mer resultatinriktad och landet måste locka till sig och behålla både talang och kapital.
Om rätt steg tas nu kan tillväxten mer än fördubblas, en halv miljon nya jobb skapas och arbetslösheten pressas ned från dagens åtta komma fyra procent till fem komma fem procent fram till 2040. Skatteintäkterna skulle samtidigt kunna öka med omkring 1 300 miljarder kronor.
– Det absolut viktigaste området framåt är hur vi lyckas stärka konkurrenskraften i exportindustrin. Mycket annat kan justeras i ekonomin, men i slutänden är det vår förmåga att förbättra och bibehålla konkurrenskraften som kommer att vara helt avgörande för landets utveckling det kommande decenniet, säger Sebastian Sjöberg.
Han påminner om att Sverige tidigare visat förmåga att genomföra stora förändringar snabbt, men att det ofta krävts en tydlig kris för att det ska ske.
– Sverige har förutsättningar att bli ett av världens mest högpresterande länder, men det kräver en förnyad riktning och vision, dubbelt så hög innovationstakt och en betydligt högre takt också i reformer och investeringar, säger Sjöberg.
Källor: McKinseys Sverigerapport, Dagens industri
