Kinas kontroll över flera av världens mest strategiska mineraler har skapat en situation där tyska företag nu tvingas välja mellan affärshemligheter och tillgång till råvaror. Enligt uppgifter till Handelsblatt från ekonomiska och diplomatiska kretsar i Berlin och Peking har kinesiska myndigheter krävt detaljerade insynsuppgifter om produktion, processer och leverantörer – uppgifter som normalt skyddas hårt av konkurrensskäl.
Situationen visar hur känsligt det europeiska beroendet av Kina blivit, särskilt som många tekniker – från batterier till vindkraft och solceller – är beroende av material som Kina i praktiken har monopol på.
Företag lämnar ut hemligheter för att säkra leveranser
Frågorna som nu ställs från kinesiska myndigheter är djupt inträngande: Hur ser produktionskedjan ut? Vilka ämnen doseras i vilka mängder? Vilka leverantörer används i de olika leden? För företag som normalt behandlar dessa uppgifter som strängt hemliga är situationen exceptionell.
Handelsblatt beskriver hur tyska bolag i desperat behov av råvaror i åtta månader levt under trycket från Kinas nya exportrestriktioner. Dessa restriktioner infördes efter att Peking skärpt kontrollen över exporten av bland annat gallium, germanium och sällsynta jordartsmetaller – viktiga för halvledare, magneter, elbilar och avancerad elektronik.
Att Kina kan kräva sådan insyn visar landets dominanta ställning. På flera av de mest strategiska råvarorna står Kina för mellan femtio och nittio procent av den globala bearbetningskapaciteten. EU och USA är långt ifrån självförsörjande och saknar ofta även egen förädling.
Västvärldens beroende av Kina växer trots varningar
Sällsynta jordartsmetaller, litium, grafit, dysprosium och terbium är centrala i elbilar, magneter till vindkraftverk och solcellsproduktion. Samtidigt innebär den snabba utbyggnaden av förnybar energi att efterfrågan på dessa material växer kraftigt – material där Kina kontrollerar nästan hela värdekedjan.
För europeisk industri innebär detta en dubbel belastning: ökad konkurrens om råvaror och krav från Kina på insyn i teknologiutveckling och produktionsmetoder. Flera analytiker har varnat för att beroendet ökar snabbare än EU hinner bygga alternativ.
Trots politiska ambitioner om diversifiering tar det tio till femton år att starta nya gruvor i Europa, och investeringarna i förädlingskapacitet ligger långt efter Kinas nivåer. Samtidigt fortsätter europeiska företag att använda komponenter och system som i sin tur kräver kinesiskt bearbetade material.
Snabb lösning osannolik
Handelsblatt skriver att en snabb lösning är osannolik. Kinas exportrestriktioner är politiskt motiverade och ligger i linje med landets ambition att dominera nästa generations teknikindustrier. Tyska företag har begränsat handlingsutrymme när leveranskedjorna redan är globalt låsta.
För EU innebär utvecklingen en växande strategisk sårbarhet. Kommissionen har de senaste åren lanserat flera initiativ – bland annat Critical Raw Materials Act – men dessa åtgärder adresserar inte omedelbara behov för tillverkare av batterier, magneter och halvledare.
Tyska industriföreträdare varnar nu för att Europa riskerar att hamna i en situation där det är svårt att bygga oberoende tekniksektorer utan kinesiska råvaror, samtidigt som tillgången till dessa råvaror sker på villkor som Kina bestämmer.
Läget visar hur snabbt råvaror blivit ett politiskt maktmedel. För företag som är beroende av kinesiska material ser alternativet i nuläget ut att vara att antingen anpassa sig – eller riskera att helt stängas ute från leveranser.
Källa: Handelsblatt, 2025.
