Otanmäki Mine Oy har seglat upp som ett av de mer uppmärksammade gruvprojekten i norra Europa i takt med att EU skärper sin strategi för kritiska råvaror. Bolagets tillgångar i Otanmäki i Kajanaland bedöms innehålla betydande mängder titan, vanadin och sällsynta jordartsmetaller – alla klassade som kritiska resurser av EU. När unionen nu vill minska beroendet av import, främst från Kina, hamnar projektet i ett nytt strategiskt ljus.
Bakgrunden är den nya EU-förordningen om kritiska råvaror som trädde i kraft 2024. Den slår fast att tillgången till ett trettiotal metaller är avgörande för industri, energisystem, digitalisering och försvarssektor. Målet är att minst 10 procent av dessa råvaror ska produceras inom EU senast 2030. I det sammanhanget pekas Otanmäki ut som ett ovanligt välförberett projekt.
Tre parallella projekt i Otanmäki
Bolagets utvecklingsplan bygger på tre kompletterande projekt. Det mest kortsiktiga är utvinning av ilmenit ur befintliga sandmagasin. Cirka 10 miljoner ton anrikningssand med omkring 16 procent ilmenit finns lagrade sedan tidigare gruvdrift. Det uppskattade bruttovärdet uppgår till cirka 320 miljoner euro. Tester som genomförts i Finland och Australien visar att produktion kan inledas inom 2–3 år. Investeringen bedöms till cirka 20 miljoner euro, med en årlig produktionsnivå på minst 100 000 ton.
Det större huvudprojektet omfattar återstart av gruvdrift i Otanmäki och Vuorokas. Här är huvudprodukterna vanadinpentoxid, ilmenit och järnpellets. Den planerade årliga brytningen ligger på 1,5–2 miljoner ton, med en investeringskostnad på 200–250 miljoner euro. I ett inledande skede uppskattas årsomsättningen till omkring 200 miljoner euro. Enligt bolaget överstiger den planerade livslängden 20 år, men produktionsstart ligger tidigast fem år bort.
Det tredje benet är ett forskningsprojekt kring sällsynta jordartsmetaller i områdena Kontioaho och Katajakangas. Här uppskattas resurserna till över 4 miljoner ton malm som även innehåller zirkonium, fluorit, niob och tantal. Eventuell produktion bedöms ligga 8–10 år fram i tiden.
Färdig infrastruktur minskar riskerna
En central del i bolagets argumentation är den redan befintliga infrastrukturen. Gruvområdet har järnvägsanslutning, 110 kilovolt elledning, industribyggnader, sand- och klarningsbassänger samt både dag- och underjordiska anläggningar. Eftersom området har en dokumenterad produktion på 32 år bedöms den geologiska risken som låg jämfört med helt nya gruvprojekt.
Anrikningstester visar dessutom att ilmenit och magnetit kan separeras med relativt enkla gravitations- och magnetmetoder. Det minskar den tekniska osäkerheten, särskilt i jämförelse med mer komplexa processer som ofta krävs i nya metallprojekt.
Nyemission ska finansiera pilotanläggning
För att ta nästa steg planerar Otanmäki Mine Oy en nyemission på cirka 2,1 miljoner euro. Kapitalet ska användas till att bygga en pilotanläggning för test av processer, kundkontakter och leveransavtal. Minsta investering är 3 850 euro. Emissionen inleds den 27 oktober 2025 och avslutas den 28 november 2025.
Sammantaget illustrerar projektet hur EU:s råvarupolitik förändrar förutsättningarna för gruvnäringen i Norden. Samtidigt återstår flera osäkerheter – inte minst kopplade till tillståndsprocesser, marknadspriser och långsiktiga investeringsbehov. För EU handlar satsningarna ytterst om försörjningstrygghet snarare än kortsiktig lönsamhet, vilket också präglar bedömningen av projekt som Otanmäki.
Källa
Bolagsuppgifter från Otanmäki Mine Oy
Faktakoll
EU:s förordning om kritiska råvaror syftar till att minska unionens importberoende och stärka den egna industrins motståndskraft. I dag importeras en stor andel av metaller som sällsynta jordartsmetaller, vanadin och niob från ett fåtal länder utanför EU.
ChatGPT kan begå misstag. Kontrollera viktig information. Se cookieinställningar.
