När USA beställde sin första nya tunga isbrytare på nästan 50 år var planen att projektet skulle bli relativt okomplicerat. I dag är fartyget kraftigt försenat och budgeten har mer än fördubblats. Nu riktas blickarna mot finländsk kompetens inom isbrytare.
Under de kallaste månaderna håller isbrytare Finlands hamnar öppna och fungerar som vägvisare för stora lastfartyg. – Det är verkligen en nödvändighet för Finland. Vi brukar säga att Finland är en ö, säger företrädare för branschen.
Det är denna kompetens som låg bakom att Donald Trump i oktober meddelade att USA planerar att beställa fyra isbrytare från Finland till den amerikanska kustbevakningen.
Ytterligare sju fartyg, som i USA benämns ”Arctic Security Cutters”, ska byggas i USA men baseras på finländsk design och tekniskt kunnande.
– Vi köper världens bästa isbrytare, och Finland är känt för att bygga dem, sade Trump.
Den första isbrytaren i Polar Security Cutter-klassen beställdes 2019 från det amerikanska varvet VT Halter Marine i Pascagoula i delstaten Mississippi. Fartyget beräknades då kosta omkring 750 miljoner dollar och levereras 2024. Enligt nya bedömningar väntas leveransen tidigast 2030 och slutkostnaden har stigit till omkring 1,9 miljarder dollar.
Den cirka 140 meter långa och 27 meter breda isbrytaren bygger på ett koncept baserat på det tyska forskningsfartyget Polarstern II. Fullastat ska fartyget ha en deplacementvikt på omkring 23 300 ton. Programmet omfattar även optioner på ytterligare två fartyg.
Förseningar och stigande kostnader
Bygget av en tung isbrytare i USA efter flera decenniers uppehåll har visat sig mer komplicerat än väntat. Enligt de senaste uppgifterna ligger projektet minst sex år efter den ursprungliga tidplanen. Samtidigt har kostnaderna ökat kraftigt.
I december 2024 uppgav den amerikanska kustbevakningen att projektet var tillbaka på rätt spår och att byggarbetena på allvar hade inletts. Myndigheterna framhöll att den uppdaterade budgeten och tidsplanen skulle hålla. Bedömningen möts dock av skepsis från vissa experter.
– Optimism finns det gott om. Det gör det alltid. Jag har följt Polar Security Cutter-programmet. I varje pressmeddelande sägs att vi är tillbaka i tid, men datumet flyttas hela tiden fram och budgeten växer, säger den amerikanske isbrytarexperten Peter Rybski i en kommentar.
Rybski, som är bosatt i Finland, driver bloggen Sixty Degrees North och följer utvecklingen kring isbrytare och arktisk politik.
USA söker extern kompetens
Projektets problem har aktualiserat frågan om USA:s begränsade erfarenhet av att bygga tunga isbrytare. Landet har under lång tid saknat nyproduktion av den här typen av fartyg, samtidigt som efterfrågan ökar i takt med att Arktis får större strategisk betydelse.
Det har lett till att amerikanska myndigheter i högre grad riktar uppmärksamheten mot länder med lång erfarenhet av isbrytarbyggen, däribland Finland. Finländska varv och konstruktörer har byggt en stor del av världens moderna isbrytare och anses ha en stark teknisk position inom området.
Strategisk betydelse i Arktis
USA:s behov av nya tunga isbrytare har ökat i takt med att konkurrensen i Arktis hårdnar. Landet har i dag en begränsad flotta jämfört med exempelvis Ryssland, vilket gör projektet politiskt och militärt betydelsefullt.
Förseningarna och de stigande kostnaderna väcker därför frågor om USA:s förmåga att snabbt stärka sin närvaro i polarområdena. Samtidigt fortsätter arbetet med att få den första isbrytaren färdig, även om tidsplanen förblir osäker.
Faktakoll:
USA beställde 2019 sin första nya tunga isbrytare på nästan 50 år inom Polar Security Cutter-programmet. Projektet har försenats flera gånger och kostnaderna har ökat från cirka 750 miljoner dollar till omkring 1,9 miljarder dollar. Leverans väntas tidigast 2030.
Källa: Tekniikka & Talous, U.S. Coast Guard.
