USA exporterar rekordvolymer av flytande naturgas till Europa – och priset stiger. Enligt Wall Street Journal har gaspriserna i USA nått den högsta nivån sedan starten av kriget i Ukraina, vilket påverkar europeiska marknader med fördröjning. Futurezone rapporterar att tyska hushåll redan märker av ökade energikostnader, förstärkta av en tidig vinter och omfattande amerikanska LNG-leveranser.
Den amerikanska energimyndigheten räknar med att exporten av flytande naturgas ökar ytterligare år 2026, med omkring femton procent. Därmed sätter USA allt tydligare prisnivån globalt – en prissignal som slår direkt mot Europas importberoende länder.
Tyskland hämtar visserligen huvuddelen av sitt naturgasbehov från Norge, Nederländerna och Belgien, men LNG-anläggningar som den i Wilhelmshaven gör kontinenten mer exponerad mot världsmarknaden och därmed mot stigande kostnader.
Nytt beroende av USA – trots utsikter till lägre efterfrågan
USA väntas år 2025 dominera världsmarknaden för flytande naturgas med omkring 98 miljoner ton, där två tredjedelar går till Europa. Patrick Pouyanne, vd för TotalEnergies, varnar för att utvecklingen skapar en ny ensidig beroendeställning.
– USA ersätter just nu det gamla beroendet av Ryssland med ett nytt beroende av sig självt, sade han i en intervju med den franska tv-kanalen LCI.
Samtidigt förväntas Europas gasbehov minska. Den Internationella energimyndigheten bedömer att efterfrågan kan sjunka med tio procent fram till mitten av 2030-talet, till följd av fler värmepumpar, högre energieffektivitet och en politiskt driven expansion av vind- och solkraft.
Det skapar en paradox: kontinenten skriver fler långsiktiga LNG-avtal trots att efterfrågan väntas falla. Resultatet är högre kostnader i ett redan pressat energiläge – och fortsatt exponering mot en volatil global marknad.
Permanent dyrare energi för europeiska konsumenter
När gasflödet från Ryssland via Ukraina upphörde i början av 2025 ökade EU sina LNG-inköp. Det europeiska gaspriset, TTF, steg då till sin högsta nivå på två år. Priserna är lägre än 2022 års extrema toppar, men för hushåll är skillnaden liten: elräkningarna är fortfarande betydligt högre än före krisen.
Futurezone pekar på tre tydliga kostnadsdrivare:
– högre koldioxidpris, femtiofem euro per ton från och med 2025
– ökande nätavgifter på grund av ny infrastruktur
– långsam överföring av lägre grossistpriser till slutkund
Enligt Bundesnetzagentur och BDEW betalade tyska hushåll i genomsnitt drygt 12,1 cent per kilowattimme under 2025 – nästan en fördubbling jämfört med tiden före Ukrainakriget. Nu aviserar flera energibolag nya höjningar, särskilt för kunder med utgående avtal.
Långsiktiga avtal riskerar låsa fast Europa i höga priser
USA har blivit Europas viktigaste LNG-leverantör, men de långsiktiga kontrakten innebär risker. Pouyanne betonar att importkällorna måste breddas för att minska sårbarheten. Om Europas efterfrågan fortsätter nedåt kvarstår frågan vem som ska köpa det ökande amerikanska utbudet – och till vilket pris.
Samtidigt driver politiska beslut, såsom EU:s planerade importstopp för ryskt naturgas år 2027, kontinenten djupare in i LNG-marknaden. Trots fallande konsumtion tecknas kontrakt som löper långt in på 2040-talet, bland annat ett avtal med Qatar om leveranser fram till 2041.
Miljöorganisationer varnar för att sådana avtal både förlänger beroendet av fossila bränslen och ökar produktionen globalt.
Enligt Greenpeace
– cementerar dessa leveransavtal inte bara beroendet av smutsigt fossilgas för Tyskland och Europa under en alldeles för lång period. De driver också på den internationella gasproduktionen eftersom de signalerar en långsiktig efterfrågan.
Sammantaget står Europa inför en lång period av höga energipriser – utan akuta leveransproblem men med ökade kostnader, större marknadsrisker och ett fortsatt beroende av en global LNG-marknad där USA sätter priset.
Källa: Ursprunglig artikel enligt tillhandahållen text från Merkur
